LAGUS, Ruben


(1896–1959)


Jägargeneralmajor, riddare av ­Mannerheimkorset


Ruben Lagus utvecklade Finlands pansarvapen och ledde framgångsrikt fortsättningskrigets pansarstrider. I början av kriget, den 22 juli 1942, blev överste Lagus utnämnd till den förste riddaren av Mannerheimkorset. I sin motivering till utmärkelsen betonade överbefälhavaren Lagus personliga mod och framgångsrika operationer.


 

Ruben Lagus följde sin äldre bror Olof till den frivilliga jägarutbildningen i Tyskland 1915. Under frihetskriget verkade den unge löjtnanten som bataljonschef och regementsadjutant. Hans liv skuggades av brodern Olofs öde. Denne hade befordrats till major men dött under oklara omständigheter i april 1918, eventuellt i ett svartsjukedrama.


 

Lagus tjänstgjorde som underhållsofficer på 1930-talet och i vinterkriget. Hans nära nog legendariska kvaliteter som krigare trädde dock i dagen först under fortsättningskriget. Efter vinterkriget hade han beordrats att leda den då grundade 1:a jägarbrigaden, Finlands första pansarförband. Denna i anfallsanda utbildade enhet hade till uppgift att få till stånd en uppryckning av det finska pansarvapnet, vars stridsduglighet hade varit erbarmlig på grund av materielbristen under vinterkriget.


 

Lagus höll hårt på disciplinen och uppmuntrade rentav en överdriven militäriskhet. Med sina pansartrupper, sammansatta av värnpliktiga män och fordon som tagits som krigsbyte i vinterkriget, åstadkom Lagus – även kallad Finlands Rommel – genast i början av fortsättningskriget ett genombrott med sitt anfall över Tulois (Tuulos) älv. Som första enheter överskred Lagus mannar den gamla riksgränsen vid Olonets redan i juli 1941. Den slagkraftiga, bepansrade brigaden avancerade i täten till Svir i början av september och var också med om att ta Petrozavodsk, Karhumäki och Poventsa.


 

Genom dessa framgångsrika operationer erkändes allmänt pansarvapnets betydelse även för finska förhållanden. År 1942 utvidgades Lagus brigad till en pansardivision, vars manskap utbildades i det erövrade Äänislinna (på svenska Onegaborg, på ryska Petrozavodsk). Divisionen stred vid västra Svirfronten, var reserv under befästningsarbetena på Karelska näset och deltog i avvärjningsstriderna vid Tali-­Ihantala och Vuosalmi. Den mer tungrodda divisionens prestationer vid avvärjningsstriderna var inte av samma kaliber som den lättrörliga brigadens i början av kriget. I kriget i Lappland deltog Lagus hösten 1944 som chef för Grupp Lagus, som opererade längs Ishavsvägen norrut från Rovaniemi.


 

Efter att ha tjänstgjort som divisionschef ett par år efter kriget begärde Lagus avsked 1947. Han slog sig ned i Lojo för att leda ett bolag för social bostadsproduktion samt för att hobbyodla blommor.


 

Mikko Uola


 

Ernst Ruben Lagus, född 12.10.1896 i Koskis, Tavastehus län, död 15.7.1959 i Lojo. Föräldrar forstmästaren, filosofie magister Alexander Gabriel Lagus och Emma Matilda Bellman. Gift med (1) Olga Johanna (Jane) Ramsay 1921, (2) Kenny Christine Emilia Gadd 1935.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. R. Brantberg, Sotakenraalit (1998); Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918–1996. Red. R. Lipponen (1997); E. Käkelä, Ruben Lagus. Panssarikenraali (1994); E. Käkelä, Lagus stormkanoner. Stormkanonbataljonen i strid 1943–1944 (2005); L. Laaksonen, Eripuraa ja arvovaltaa. Mannerheimin ja kenraalien henkilösuhteet ja johtaminen (2004).


 

BILDKÄLLA. Lagus, Ruben. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4413-1416928957019

 

Upp