CEDERLÖF, Henrik


(1922–2015)


Pedagog, skriftställare, lokalhistoriker


Henrik Cederlöf har gjort en betydande insats för Ekenäs och den västnyländska bygden på pedagogikens område och inom det kommunala och kulturella livet under flera decennier efter andra världskriget. Vid sidan av sin lärargärning som lektor och rektor vid Ekenäs gymnasium har Ceder­löf innehaft många förtroendeuppdrag och ledande poster inom det kommunala och kultur­organisationer såväl i västra Nyland som på det nationella planet. Han är en flitig och skicklig skribent och har bedrivit omfattande forskningar i bl.a. Ekenäs lokalhistoria.

 

Cederlöf föddes 1922 i Helsingfors. Han är åbolänning på både fädernet och mödernet men har under största delen av sitt liv varit fast förankrad i den västnyländska bygden i Ekenäs, där han har levt och arbetat. Cederlöf flyttade dit 1934 tolv år gammal efter det att hans far, skolmannen, fil.dr Johannes Cederlöf tillträtt tjänsten som direktor vid Ekenäs seminarium. Cederlöf lyfter själv i sina memoarer fram fadern som viktig förebild för honom. Att anta ett inflytande på sonens val av bana som pedagog och lärare och på hans stora intresse för kultur, historia och bildning förefaller naturligt.


 

Cederlöf blev student vid Västra Nylands samlyceum den sista maj 1941, och redan i juni anmälde han sig som frivillig till krigstjänst i Dragsvik. Under fortsättningskriget var han stationerad vid Hangöfronten och deltog senare i striderna i Östkarelen. År 1943 gick han reservofficersskolan. Fastän Cederlöf själv karakteriserat sig som humanist i främsta rummet och som mindre intresserad av det militära, deltog han efter kriget likafullt i det frivilliga försvarsväsendet. Under fredstid befordrades han till löjtnant i reserven, kapten blev han 1976 och major 1982. Han var medlem av redaktionsrådet för Veterantidningen 1985–1995 och publicerade sig i den.


 

Efter kriget 1944 inskrevs Cederlöf vid Åbo Akademi. Han blev filosofie magister 1948 med en avhandling pro gradu om Svenska Finlands folkting. År 1968 disputerade han för doktorsgraden på en avhandling om Runar Schildts novellistik. Sin journalistiska bana inledde Cederlöf 1948 vid tidningen Västra Nyland, där han verkade som redaktionssekreterare 1950–1953. I början av 1950-talet företog han studieresor till Norge och Danmark, England, Frankrike och Tyskland och skrev reseberättelser under signaturen Cedrik. Han fortsatte även senare som medarbetare och skribent i Västra Nyland. Då Ekenäsradion (senare Radio Västnyland) inledde sina sändningar i oktober 1947 deltog Cederlöf tidigt i verksamheten, och 1950–1968 var han radions programchef vid sidan av sitt egentliga yrke som lärare.


 

I början av 1950-talet övergick nämligen Cederlöf till pedagogiken. Han var lärare i engelska och historia vid Ekenäs seminarium innan han tillträdde tjänsten som äldre lektor i modersmålet vid Ekenäs samlyceum. Där utförde han sin huvudsakliga livsgärning med början som lektor 1958–1974 och sedan rektor 1974–1976. Efter grundskolereformen, då lyceet ombildades till kommunal skola, var han 1976–1985 rektor för Ekenäs gymnasium. Cederlöfs rektorsperiod sammanföll med en i många avseenden dramatisk tid i det finländska skolsystemet. Han kom därför att även fackligt involvera sig i skolfrågor, bl.a. var han ordförande för Ekenäsnejdens lärare, ordförande för Nylands distrikt av Läroverkslärarnas centralförbund 1968–1976 och medlem i styrelsen för Lärarnas fackorganisation.


 

Cederlöf är en aktiv och utåtriktad person, starkt engagerad i samhälleliga frågor och speciellt i att utveckla hemstaden Ekenäs och den västnyländska regionen. På detta område har hans insatser varit betydande. Han var ledamot av stadsfullmäktige i Ekenäs 1951–1988 och dess ordförande 1980–1988. Ordförande i stadsstyrelsen var han 1976–1979. Han har varit aktiv inom Svenska folkpartiet (SFP), först som medlem av Svensk ungdoms centralstyrelse och dess lokalavdelning i Ekenäs, vars ord­förande han var 1961–1972. Han var medlem av SFP:s centralstyrelse 1967–1971. Cederlöf har också varit verksam inom speciellt det västnyländska kultur- och föreningsarbetet och har innehaft ledande poster i många kulturorganisationer, ordförande i Västnyländska ungdomsringen, i Finlands svenska ungdomsförbund, i turistföreningen Sydväst och i Västnyländska kultursamfundet.


 

Skärgårdsliv och skärgårdsnatur har legat Cederlöf speciellt om hjärtat. Han deltog i ett tidigt skede i planeringen av en nationalpark i skärgården och medverkade sedan i egenskap av ordförande för delegationen för Ekenäs skärgårds nationalpark från 1990 till 1994 då planerna blev verklighet. På listan över uppgifter utanför hembygden kan dessutom nämnas att Cederlöf har suttit i Folktinget, tre omgångar, och vidare som ordförande för Nylands svenska kulturfond samt medlem av Stiftelsen för Åbo Akademis delegation.


 

Cederlöf är en flitig skriftställare och pennfäktare. Ett kännetecknande drag i hans texter är en säker känsla för det svenska språket och en ledig och dynamisk stil. Entusiasmen för språk och stil är något han i egenskap av modersmålslärare fört vidare till sina elever. För undervisningsändamål i gymnasier utgav han en övningsbok, Runar Schildts noveller (1969), som behandlar läsförståelse och språkliga uttryck. Cederlöf har bedrivit omfattande forskningar i den västnyländska bygdens historia vilka har resulterat i flera kultur- och lokalhistoriska arbeten och historiker över organisationer och föreningar. Den kanske tyngst vägande insatsen är Ekenäs stads historia IV (1993). Cederlöf har lyckats skapa en historiskt mångsidig bild av Ekenäs stads utveckling och dess befolkning 1930–1980, under en tid då han också själv var aktiv på många samhälleliga områden. Stadshistoriken är en fortsättning på hans far Johannes Cederlöfs Ekenäs stads historia II–III, som omspänner de två föregående seklen.


 

Sitt intresse för det historiskt lokala och regionala har Cederlöf dokumenterat genom att i Västnyländska kultursamfundets skriftserie ge ut När Ekenäs var utrymt (1985) och Folkliga kultursträvanden i Västnyland för 100 år sedan (1988). Skärgården har även forskningsmässigt varit föremål för hans intresse och resulterat i Farleder och lotsplatser i Ekenäs skärgård (1986), Skärgård (1994) och Vattenvägar och fornlämningar i Snappertuna (2001). Han har därtill skrivit ett flertal föreningshistoriker. Cederlöf har också givit ut en litteraturhistorisk studie och monografi över Jonatan Reuter (1972) och en levnadsteckning över aktivisten och författaren Johan William Nylander (1997). Ur Cederlöfs penna har utöver detta strömmat otaliga artiklar, kåserier, recensioner och debattinlägg i dagstidningar i vilka han polemiserat i olika dagsaktuella frågor och särskilt om svenska språkets ställning i Finland.


 

Cederlöf har beskrivits som en förkämpe för det svenska språket och kulturen, ”kulturknutte” och bygdesvensk i en mycket vid mening. På denna hållning syftar också titeln på hans memoarer Ursvensk. År 1993 mottog Cederlöf Svenska folkskolans vänners kulturpris med motiveringen att han är känd som en svenskhetskämpe och kulturpåverkare i Svenskfinland och att han framstår som en symbol för den genuina bygdesvenskheten. Han karakteriseras i motiveringen som ”ursinnig svensk och framgångsrik påverkare”. År 1996 erhöll Cederlöf professors titel för sina långvariga och omfattade insatser inom bildningens, kulturens och forskningens områden samt som lärare, pedagog, historiker och skriftställare.


 

Mikael Korhonen


 

Henrik Vilhelm Cederlöf, född 10.1.1922 i Helsingfors, död 4.9.2015 i Ekenäs. Föräldrar professor Johannes Cederlöf och Inez Louise Sjöholm. Gift 1947 med Gunvor Åberg.


 

PRODUKTION. Stilstudier i Runar Schildts novellistik (1967); Västnyländska ungdomsringen 1917–1967 (1968); Nyländska öden III. Jonatan Reuter och hans skärgårdsberättelser (1972); Ekenäs stads svenska folkskola 1873–1973 (1973); När Ekenäs var utrymt (1985); Farleder och lotsplatser i Ekenäs skärgård (1986); Folkliga kultursträvanden i Västnyland för 100 år sedan (1988); Ekenäs stads historia IV, 1930–1980 (1993); Skärgård (1994); Hjälpande bröder. Krigsinvalidernas brödraförbund Ekenäsnejdens avdelning r.f. 1945–1995 (1995); Nylands brigad och Dragsvik garnison. En historisk översikt 1940–1995 (1996); John William Nylander. Aktivist och författare (1997); Ekenäsnejdens krigsveteraner r.f. 1970–2000 (2000); Ekenäs segelsällskap 1897–1997 (2000); Vattenvägar och fornlämningar i Snappertuna (2001) Ursvensk. Ett liv i modersmålets tjänst (2004).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Brages pressarkiv, Helsingfors. H. ­Cederlöf, Ursvensk. Ett liv i modersmålets tjänst (2004).


 

BILDKÄLLA. Cederlöf, Henrik. Hufvudstadsbladets arkiv.

 

BLF original
Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Uppdaterad 2.12.2015.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5552-1416928958158

 

Upp