STOCKMANN, Georg Franz


(1825–1906)


Affärsidkare, kommerseråd


Affären som tyske Georg F. Stockmann grundade 1862 i Helsingfors representerade från första början ett nytt sätt att bedriva handel. Den startade som specialaffär och koncentrerade sig på detalj- och parti­handel i stället för sjöfart, industri eller export. Sorti­mentet var kvalitetsbetonat och urvalet i högsta grad i takt med sin tid. I början av 1900-talet ledde urvalets bredd till att man introducerade butikslokaler i form av varuhus. Även på denna punkt var Stockmann föregångare i Finland.


 

Georg Franz Heinrich Stockmann föddes i Ritzerau nära Lübeck 1825 som son till en forstmästare. Från 15 till 20 års ålder praktiserade han vid en kolonialvaru­affär i Lübeck. Därefter var han i sju års tid verksam vid olika färg- och kemikalie­företag i Lübeck och i Hamburg. Han ville bli sin egen och hyste planer på att flytta till Amerika, men kom 1852 till Finland när Notsjö glasbruks ägare Adolf Törngren sökte arbetskraft i Tyskland. Törngren anställde Stockmann som bokhållare och kassör.


 

År 1858 grundade Törngren en butik i Helsingfors, som förutom glas från Notsjö sålde varor från Tammerfors masugn och snart även från Tammerfors linnespinneri. G. F. Stockmann blev föreståndare för denna butik som låg vid Salutorget. Butiken fungerade från första början under Stockmanns namn och 1862 inlöste han rörelsen. Han utvidgade varusortimentet till att omfatta inhemska fabrikers bomulls- och ylleprodukter, porslinskärl samt ett ständigt växande urval av järnhandelsvaror och t.o.m. lantbruksmaskiner. Stockmann började införskaffa varor även från utlandet och vid sidan av detaljhandeln började han också idka partihandel. Sortimentet kompletterades med olika konsumtionsvaror: möbler, drycker, tobak, kläder, skor och så vidare. Även om företagets första år i början av 1860-­talet var ekonomiskt ogynnsamma, växte Stockmanns omsättning stadigt. I början av 1870-talet var affären redan ett av de största handelsföretagen i Helsingfors.


 

Huvudstadens tillväxt var en viktig bakgrundsfaktor till Stockmanns utveckling. Under G. F. Stockmanns tid i Helsingfors (1858–1906) sexfaldigades stadens befolkning. Det livliga byggandet gynnade särskilt järnhandelsbranschen, som i och med början av 1870-talet blivit Stockmanns främsta verksamhetsområde. År 1880 flyttade Stockmann sin affär till en fastighet vid hörnet av Senatstorget, sedermera känd som ”Kiseleffska basaren”. Utrymmena representerade en ny butiksarkitektur: skyltfönstren var stora för sin tid, man betalade i separata kassor, det fanns interntelefon, m.m. Sortimentet bestod av järn-, glas-, porslins- och textilprodukter. I det skedet var antalet anställda tolv, i slutet av århundradet var antalet 32. Från 1883 började företaget distribuera tryckta varukataloger.


 

Under 1880-talet växte verksamheten snabbt. Däremot var nästa decennium tungt p.g.a. en allvarlig kris inom byggbranschen. Som storleverantör av bygg­varor led Stockmann kännbara förluster. Betydande fastigheter hamnade i företagets ägo, däribland Helsingfors Ångbageri Ab. På 1890-talet grundade Stockmann en särskild butik för Arabiafabrikens produkter och även sportavdelningen – med velo­cipeder som främsta produkt – flyttade­ till egna lokaliteter. När stadsdelarna norr om Långa bron bebyggdes livligt, öppnade Stockmann en filial för bygg­varor i Berghäll 1897. ”Stockmanns hörn” vid Senats­torget utvidgades; den största utbyggnaden företogs 1905–1907 då innergården fick en tillbyggnad.


 

Även sortimentet breddades. År 1900 skrev en tidning att hos Stockmann får man allt ”utom böcker och matvaror”. Förutom ett brett sortiment ansåg G.F. Stockmann att det var viktigt att kunna erbjuda kunderna senaste nytt. År 1902 ombildade G. F. Stockmann sin affär till aktiebolag, och delade bolaget mellan sig och sönerna Karl och Frans. Äldste sonen Karl, som redan verkat i företaget omkring 15 år, blev samtidigt utsedd till verkställande direktör.


 

Tapani Mauranen


 

Georg Franz Heinrich Stockmann, född 14.1.1825 i Ritzerau, Tyskland, död 6.1.1906 i Kreuznach, Tyskland. Föräldrar forstmästaren Joachim Franz Hermann Stockmann och Dorothea Louise Eleonore Müller. Gift 1855 med Betty Dorothea (Doris) Johanna Block.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. B. Damstén, Stockmann genom hundra år 1862−1962 (1962); J. Donner, I stadens hjärta (1987); A. Finnilä, Stockmann. Det stora varuhuset (1993); J. Maanpää, Suomalaisia suurliikemiehiä (1942); B. von Witzleben, Aus der alten in die neue Heimat. Bedeutende Deutsche und Schweizer im finnischen Wirtschaftsleben (2002).


 

BILDKÄLLA. Stockmann, Georg Franz. Foto: Ateljé Daniel Nyblin, 1894. Museiverket.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5145-1416928957751

 

Upp