Johan Knutson, bördig från Sverige, är i Finland närmast känd för sina landskap i bildverket Finland framstäldt i teckningar. Han var teckningslärare i Borgå och målade ett flertal porträtt av bl.a. J. L. Runeberg.
Innan Finska konstföreningen stiftades 1846 och lade grunden till ett inhemskt konstliv, reste svenska konstnärer då och då till Finland för att tillgodose efterfrågan på bildkonst. Den unge skånske konstnären Johan Knutsons verksamhet som teckningslärare och landskapsmålare i Borgå inföll mot slutet av detta skede. I synnerhet Knutsons tidiga arbeten har under de senaste årtiondena väckt ett livligt intresse.
Johan Knutson föddes 1816 i Allerum i Skåne. Hans första teckningslärare var litografen Magnus Körner i Lund. Knutson fortsatte sina studier i Köpenhamn 1838 och var 1839–1840 elev hos Johan Gustaf Sandberg vid Konstakademien i Stockholm. Bokhandlaren och förläggaren Alexander Constantin Öhman planerade i början av 1840-talet ett fosterländskt planschverk, och anlitade Zacharias Topelius och Henrik August Reinholm som författare och Johan Knutson som en av verkets illustratörer. Sommaren 1840 flyttade Knutson därför över till Finland. Illustreringsarbetet sköts upp, men Knutson stannade i Helsingfors och målade under tiden porträtt på beställning. Han tecknade också karikerade bilder av stadens gatuliv, vilket dock polismästaren snart satte stopp för. När väl arbetet med bildverket kom igång blev detta Knutsons huvudsakliga uppdrag under ett helt decennium. Han stod för 48 av de sammanlagt 120 planscherna i Finland framstäldt i teckningar (1845–1852). Arbetet innebar många resor till olika delar av Finland.
År 1844 blev Knutson teckningslärare i Borgå gymnasium, sedermera Borgå lyceum. Hans tidiga teckningar, utförda både i Sverige och Finland, skildrar ett glatt restaurang- och sällskapsliv. På ett porträtt målat 1840 av hans studiekamrat, skåningen Nils Jakob Blommér i Stockholm, framstår Knutson som en sensuell och elegant ung man. Knutson tycks i Finland ha levt något av ett dubbelliv. I det lilla Borgå framstod han som en inbunden och säregen figur som mest umgicks i kretsen kring J. L. Runeberg. Men det förekom också uppgifter om att han hade en annan sida som trädde i dagen när han besökte Helsingfors. Runeberg var känd som en sträng rektor, och hans teckningslärare dolde förmodligen nogsamt sitt privatliv.
I Knutsons tidiga produktion finns några arbeten som senare har väckt uppmärksamhet på grund av sin särart. ”Hästmarknad i Borgå” från 1845 är en burlesk folklivsskildring, och på en annan målning kan man se en man ogenerat urinera på gården. Den komiska sedeskildringen var vid denna tid populär i den svenska konsten och karikatyren fick sitt genombrott under 1830- och 1840-talen. I Sverige kan man se detta som en reaktion mot den höga idealistiska konsten. I Finland trampade det idealistiska måleriet fortfarande i barnskorna, och Knutsons tavlor vann inte gehör.
”Utsikt från konstnärens arbetsrum i Borgå” är en liten studie från mitten av 1840-talet, som senare har förbryllat betraktarna. Den är intim, en nyplatonsk trosbekännelse avsedd för en liten publik, där konstnären i Stagnelius anda avsäger sig den jordiska kärleken. Verket förefaller att kasta ljus över Knutsons person. Konstnären hade isolerat sig i Borgå och besökte Sverige första gången i början av 1860-talet. Han gifte sig 50 år gammal 1866 och blev samma år finsk undersåte.
Under sin andra period, när den svenska landskapsmålaren Marcus Larson besökte Runeberg 1860–1861, blev Knutson intresserad av att måla färgrika romantiska landskap i Larsons stil. Han deltog också i Finska konstföreningens utställningar från och med 1864. Efter en resa till München och Düsseldorf 1873, målade Knutson ett stort antal stillsamma landskap. Knutson fortsatte också måla porträtt. J. L. Runeberg avbildade han på flera traditionella porträtt och genremålningar.
Efter pensioneringen flyttade Johan Knutson till Helsingfors, men kom under sina sista år att längta tillbaka till Borgå. Hans svärson, handelsmannen Nylander, ombesörjde därför att Knutson blev begravd i Borgå.
Aimo Reitala
Johan Knutson, född 28.9.1816 i Allerum i Skåne, död 13.9.1899 i Helsingfors. Föräldrar svarvaren Knut Knutson och Ingrid Larsson. Gift 1866 med Olivia Constance Ehrenström.
VERK. Representerad i konstmuseet Ateneum, Helsingfors; Cygneii galleri, Helsingfors; Helsingfors stadsmuseum; Hiekan taidemuseo, Tammerfors; Kuopio konstmuseum; S:t Michels stad; Borgå museum; Finlands nationalmuseum; Tammerfors konstmuseum; Åbo konstmuseum; Runebergs hem, Borgå.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Hirn, Den burleske Johan Knutson. Museojulkaisu. Ateneumin Taidemuseo 5/1960; A. Mäkelä-Alitalo, Borgå stads historia III:1−2 (2000, 2004); A. Reitala, Näköala Johan Knutsoniin. Museojulkaisu. Ateneumin Taidemuseo 17/1972; S. Rinnemaa, ”Iloa ja viihtyvyyttä suomalaisiin koteihin”. Johan Knutson maisemankuvaajana 1840−1899 (1999); S. Savia, Isänmaan maalari. Glorian Antiikki 43/2004; M. Tanhuapää, Runebergin kotimaalari. Pasma 5/1997.
BILDKÄLLA. Knutson, Johan. Museiverket.