Finlandssvensken Bengt Holmqvist var en av de mest inflytelserika kritikerna under den senare delen av 1900-talet, både i Sverige och i Norden. Som beläst litteraturkritiker och snabb journalist med personlig iakttagelseförmåga rörde han sig ledigt i efterkrigstidens litteratur från olika delar av världen. Han uppmärksammade särskilt lyriken och litteraturteoretiska spörsmål. Essä- och artikelurvalet i den digra Kritiska ögonblick (1987) ger en åskådlig bild av Holmqvists mångsidighet och djupa kunnande. I boken ingår även intervjuer med författaren samt artiklar om musik och andra konstarter.
Bengt Holmqvist inledde sin karriär efter tre års krigstjänst genom att medverka i olika publikationer i hemstaden Åbo. Han var litteratur- och teaterkritiker vid tidningen Åbo Underrättelser 1946–1949. Andra tidiga fora var Nya Argus och Nya Pressen. I Aftontidningen i Sverige uppmärksammades Holmqvists insats; han flyttade till Stockholm och blev kritiker för Stockholms-Tidningen. Där verkade han till 1955 och övergick sedan till Dagens Nyheter.
Holmqvist blev redan med sina tidiga artiklar en av de mest erkända kritikerna bland den efterkrigstida kritikergenerationen. Han hade forskat i den anglosaxiska nykritikens centrala teorier och metoder och tillämpade dem framgångsrikt i analyser av 1920-talets finlandssvenska modernister. I tidskriften Prisma 1949 väckte särskilt hans presentation av Gunnar Björlings diktning uppmärksamhet; Björlings lyrik betraktades allmänt som problematisk och svårbegriplig. Han ägnade sig även åt den svårtolkade Volter Kilpi, som han samma år tangerar i en intervju med Elmer Diktonius. Förutom av nykritiken tog Holmqvist under sina tidiga forskarår intryck av den logiska empirismen och till vissa delar av Ludwig Wittgensteins tidiga filosofi.
Holmqvist fjärmade sig från sitt utgångsläge. ”De konstnärliga värdena kan förekomma i nästan vilken tankemodell som helst”, skrev han i en artikel i Bonniers Litterära Magasin (BLM) 1982. Men det nya förhållningssättet ledde inte till någon lös relativism; Holmqvist utövade en empatisk närläsning där han beaktade såväl respektive författares egna utgångspunkter och mål som den nya litteraturkritikens analytiska metoder. Han närmade sig de mest olika författare, särskilt lyriker, på ett illustrativt sätt. Samtidigt koncentrerade han sig på det väsentliga som också var hans styrka; ett klart och flytande språk och omsorgen om läsarna. Han kunde framhålla de grundläggande dragen i en långdikt av Ezra Pound genom att peka på några korta rader; bruket av orden på grekiska och latin, olika hänvisningar till den klassiska och nyare litteraturen och mytologin, ja, han kunde till och med fastslå vilket inflytande den kinesiska diktningen haft på Pounds bildspråk. Lika exakt kunde Holmqvist behandla de finaste nyanserna i Stéphane Mallarmés diktning. Detsamma gäller ”tystnadens språk” hos de romantiska och judiska mystikerna i Nelly Sachs texter grundade i hennes egna erfarenheter som flykting. Holmqvists inlevelse som kritiker och hans kunskap och iakttagelseförmåga som kulturhistoriker gjorde att han hos varje poet upptäckte något viktigt perspektiv som sedan öppnade sig för läsaren.
Fri rörlighet, en personlig konstuppfattning och den personliga konstupplevelsens betydelse var länge betecknande för Holmqvist. Det ledde till många slags gränsöverskridningar, särskilt i artiklarna om musik. Holmqvists skala var bred; han skrev om allt från Gustav Mahler och Alban Berg till den svenske komikern Kalle Nämdeman. Holmqvists författarintervjuer är i en klass för sig: han är en flexibel och intelligent sällskapsmänniska som med skärpa iakttar de intervjuades livsmiljö. Hans karaktäristik av författarna är livfull men han lyfter alltid fram deras produktion. Helhetsbilden blir både aktuell och litterär i ordets bästa bemärkelse. Bland personporträtten i Kritiska ögonblick kan särskilt nämnas Holmqvists möte med den något distanserade Joseph Brodsky i New York och med en annan Nobelpristagare, den grekiske Giorgos Seferis, som stolt isolerar sig i sitt kulturhem under bevakning av överstejuntans soldater.
Kritiska ögonblick är en 600 sidor lång urvalssamling som ger en god översikt av Holmqvists produktion. Men redan hans första bok Modern finlandssvensk litteratur (1951), som behandlar den finlandssvenska litteraturen på 1920-talet, med tonvikt på lyriken, har blivit en klassiker inom litteraturvetenskapen. Samma år utkom även en rikssvensk översikt av ny lyrik, Svensk 40-talslyrik, samt en antologi om fyrtiotalslyriken. Holmqvist har redigerat flera andra antologier, som Satiricon (1958), vars tema betecknas av titeln, samt en omfattande novellantologi Världens bästa noveller (1961).
Bland Holmqvists senare publikationer kan nämnas hans översikt Den moderna litteraturen (i serien Bonniers Allmänna Litteraturhistoria, 1966). Den behandlar Frankrikes, Italiens, Spaniens och Portugals nyare litteratur. Han har även skrivit Das Buch der Nelly Sachs (1968) på tyska. Därtill var Holmqvist reseskildrare, bl.a. i sina böcker Tretungad halvö (1977) och Gudinnornas öar (1978) om Grekland. I dem kombinerar han än en gång på sitt personliga sätt kulturhistoriska vyer med livfulla beskrivningar av dagens värld.
Bengt Holmqvist hade flera förtroendeuppdrag och deltog aktivt i det nordiska kulturarbetet. Han var bl.a. ledamot i juryn för Nordiska rådets litteraturpris 1968–1971 samt medlem av rådets kommitté för stöd till grannlandslitteraturen 1975–1985.
Kai Laitinen
Bengt Johan Christoffer Holmqvist, född 15.3.1924 i Åbo, död 22.11.2002 i Stockholm. Föräldrar lektorn Oskar Holmqvist och Edit Lindström. Gift 1948 med translatorn Margaretha Lindblom.
PRODUKTION. Modern finlandssvensk litteratur (1951); Svensk 40-talslyrik. Stockholm (1951); Den moderna litteraturen I. Stockholm (1966); Das Buch der Nelly Sachs. Frankfurt am Main (1968); Tretungad halvö. Stockholm (1977); Gudinnornas öar. Stockholm (1978); Kritiska ögonblick. Stockholm (1987). Redigerat ett flertal antologier: 40-talslyrik, Stockholm (1951); Satiricon. Stockholm (1958); Världens bästa noveller i urval. Stockholm (1961).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. T. Forser, Kritik av kritiken. Gråbo (2002); L. Grahn, Att tala tydligt om dikt. Bonniers Litterära Magasin (1966); K. Illman, Bengt Holmqvists litteraturkritik, kulturartiklar och andra bidrag i finländska och svenska tidningar och tidskrifter. En bibliografi 1946–1955 (1977); M. Rying, Kritiker idag. Stockholm (1972).
BILDKÄLLA. Holmqvist, Bengt. Hufvudstadsbladets arkiv.