OTTA, Joachim


(1775–1848)


Fäktmästare, gymnastikpedagog


Joachim Otta var en pionjär inom gymnastiken i Finland. År 1831 deltog han aktivt i grundandet av universitetets gymnastikinrättning och drog upp linjerna för dess verksamhet. Otta donerade medel som hans hustru Hedvig använde för att främja kvinnogymnastiken.

 

Italienaren Joachim (ursprungligen Gioacchino) Ottas väg till Helsingfors var lång och krokig. Han var läkarson, född 1775 i Turin, och anslöt sig 1796 till Napoleons franska armé. Efter att ha tillfångatagits av svenskarna 1807 i Pommern hamnade han i Stockholm. Där verkade Otta som fäktmästare. Han sökte och fick 1812 tjänsten som fäktmästare vid akademin i Åbo och flyttade sedermera med universitetet till Helsingfors.


 

Det var inte Otta som införde gymnastikövningar vid universitetet. I början av 1830 behandlade universitets konsistorium två förslag till förbättring av studenternas fysiska hälsa med hjälp av gymnastik. Det ena förslaget kom från medicinprofessorn Israel Hwasser och förespråkade gymnastikövningar för studenterna. Förslaget avslogs på finansiella grunder. Det andra förslaget framställdes av fäktmästaren vid finska gardet Gustaf Mauritz Pauli. Han informerade om sin avsikt att anordna gymnastikövningar i Helsingfors, till nytta i synnerhet för studenter.


 

När Otta sommaren 1831 kom med ett liknande förslag märktes svallvågorna av julirevolutionen i Frankrike och resningen i Polen vid universitetet, som drabbades av stränga förebråelser från de högsta myndigheterna i S:t Petersburg; det ansågs att de akademiska fäderna misslyckats i sin uppfostran. I denna atmosfär fick Ottas initiativ, som betonade betydelsen av gymnastiska övningar för att höja den militära prestationsnivån, ett gynnsamt mottagande. En gymnastik­inrättning grundades vid universitetet med Otta som dess första och till en början enda lärare. Han fortsatte också som fäktmästare.


 

Det finns inga uppgifter om att Otta tidigare intresserat sig för gymnastik. Det är möjligt att han hade uppmanats att inlämna sitt förslag för att skingra misstron mot universitetet. Sedan beslutet fattats började Otta målmedvetet förbereda sig för sitt nya uppdrag. Han anhöll om och fick sommaren 1831 tillstånd att besöka Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, grundat av Pehr Henrik Ling, den svenska gymnastikens fader. Inrättningen utbildade gymnastiklärare, och Otta kunde där i närmare ett års tid bekanta sig med Lings gymnastik.


 

Otta anordnade de första gymnastikövningarna vid universitetet höstterminen 1832. De var frivilliga, men deras popularitet tilltog snart, och vårterminen 1833 anmälde sig redan 62 studenter till övningarna. Den kanske mest kända av Ottas elever var Zacharias Topelius, som under många läsår regelbundet gymnastiserade.


 

Gymnastikinrättningen stärktes då den 1834 med stöd av rektor Erik Gabriel Melartin fick en egen byggnad, ritad av C. L. Engel, på universitetets gård. Följande år utnämndes Otta till överlärare vid universitetets gymnastikinrättning, och samtidigt anställdes två biträdande lärare till hans hjälp.


 

Joachim Ottas verksamhet till gymnastikinrättningens fromma fortsatte ända till hans död 1848. Han hade gått in för sin uppgift med djup övertygelse. Om detta vittnar även hans testamente, enligt vilket hans änka Hedvig Otta 1848 till universitetet donerade medel för att anordna gymnastikövningar för ”kvinnor från de bildade samhällsklasserna”. Hedvig Otta svarade till en början personligen för att sådana hölls. Både Joachim och Hedvig Otta är således betydelsefulla pionjärer inom gymnastikens historia i Finland.


 

Antero Heikkinen


 

Gioacchino Otta, Joachim Otta, född 20.3.1775 i Turin, Savojen, död 2.1.1848 i Helsingfors. Fadern läkare. Gift 1816 med Hedvig Johansdotter Appelström (Finnberg i tidigare gifte).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. V. Heikel, Gymnastikens historia I−II (1905−1909); A. Heikkinen, Terveyden ja ilon tähden. Herrasväki liikkeellä Suomessa 1700- ja 1800-luvuilla (1991); K. Ilmanen & T. Voutilainen, Jumpasta tiedekunnaksi. Suomalainen voimistelunopettajakoulutus 100 vuotta 1882−1982 (1983); K. U. Suomela, Suomen urheilun historia I (1944).


 

BILDKÄLLA. Otta, Joachim. Oljemålning (detalj). Foto: Harald Malmgren. Museiverket.