Psykiatern Oscar Parlands författarskap förknippas med modernismens genombrott i den finländska litteraturen efter andra världskriget. Med sitt analytiska förhållningssätt till det mänskliga psykets skiftande rörelser skapade en ny litterär riktning. Parland beskriver barndomen i det förlorade Karelen och de vidriga omständigheterna under inbördeskriget 1918 genom ett barns ögon.
Oscar Parlands och bröderna Henry Parlands och Ralf Parlands författarskap influerades av den ryska kulturen under barndomen i Kiev, S:t Petersburg och Viborg. År 1918 flydde familjen revolutionen i Ryssland och flyttade till Grankulla i Finland. Redan som barn lärde sig bröderna flera språk och bekantade sig med olika kulturer.
Oscar Parland, som var begåvad på flera områden, hade i ungdomen övervägt att bli bildkonstnär, men han övergav dessa planer för studier i medicin. Sin läkarkarriär inledde han som militärläkare. År 1944 blev han anställd vid sjukhuset i Pitkäniemi därifrån han flyttade till Lappvikens sjukhus. Sin egentliga läkarkarriär gjorde han som överläkare vid Nickby sjukhus 1960–1975. Som psykiater använde han sig av bildkonst som en del av terapin.
För allmänheten är Parland ändå mest känd som författare. Han skrev essäer och artiklar och var musikkritiker på Arbetarbladet. Han debuterade 1945, men fick sitt litterära genombrott 1953 med Den förtrollade vägen. Romanen, liksom hans övriga litterära produktion, är delvis självbiografisk och skildrar det sociala livet och det kosmopolitiska umgänget på Karelska näset. Boken blev ett centralt verk inom den moderna finlandssvenska och finska litteraturen och fick lysande recensioner. Den fristående fortsättningen Tjurens år kom ut 1962. I sina romaner behandlar Parland i synnerhet kvinnans bundenhet vid sina föräldrar och barn samt därmed anknutna problem, och han reflekterar över miljöns och genernas inverkan på människans psyke. Han beskriver barndomen på Karelska näset och krigets fasor genom barnets ögon.
Parlands hela litterära produktion har ett självbiografiskt grepp, men enligt honom själv innehåller böckerna endast fragment från hans liv. Liksom i brodern Henrys författarskap syns också influenser från den ryska formalismen. Parland var en av tio finlandssvenska kulturpersoner som 1948 anslöt sig till vänsterorganisationen Kiila.
Oscar Parland, som ofta hade ett varmt och vänligt leende på läpparna, föreföll rentav barnsligt uppriktig och anspråkslös. Som amatörpianist uppträdde han på privata tillställningar där han också framförde egna kompositioner. Vid sin död 1997 lämnade han efter sig en hel del outgivet material av vilket Oliver och Monica Parland redigerade verket Spegelgossen som gavs ut 2001. Det är den sista delen i den trilogi som inleddes med Den förtrollade vägen och Tjurens år.
Aura Korppi-Tommola
Oscar Percival Parland, född 20.4.1912 i Kiev, död 27.9.1997 i Helsingfors. Föräldrar diplomingenjören Oswald Frank Parland och Ida Maria Sesemann. Gift 1941 med bibliotekarien, translatorn Heidi Enckell (född Runeberg).
PRODUKTION. Förvandlingar. Roman (1945); Den förtrollade vägen (1953; tv-pjäs 1985); Tjurens år. Roman (1962; tv-pjäs 1987); Kunskap och inlevelse. Essayer och minnen (1991); Spegelgossen (2001); Flanellkostym och farsans käpp (2003).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Oscar och Heidi Parlands arkiv, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors. K. Björklund, Riki och den förtrollade vägen. Studier i Oscar Parlands berättarkonst (1982); M. Ekman, Femtiotalsprosa I. Finlands svenska litteraturhistoria II (2000); K. Laitinen, Suomen kirjallisuuden historia (1981).
BILDKÄLLA. Parland, Oscar. Foto: Trond Hedström, ARPS. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.