Carl Peter Hällström var en framstående geodet och kartograf. Han utformade en kartbild som i sin helhet baserade sig på triangulering och astronomisk ortsbestämning. Hällströms bana avvek från den typiske svenske lantmätarens – efter en tid i den statliga lantmäteriförvaltningen övergick han i privat tjänst och utförde omfattande kartografiska arbeten som berörde hela det dåtida riket.
Släkten Hällström härstammade från Helsingborg i Skåne. Rotemästaren Petter Hällström vid finska regementet i Pommern flyttade under förra hälften av 1700-talet till Finland och bosatte sig med familj i Ilmola i Österbotten. Släktens medlemmar blev framför allt ämbetsmän och lantmätare. Stamfaderns sonsöner var förutom Carl Peter fysikprofessorn Gustaf Gabriel Hällström.
Carl Peter Hällström föddes 1774 i Ilmola, där fadern Carl Hällström var kaplan. Hans mor hette Anna Rein. Efter att ha undervisats hemma och förmodligen även i Vasa trivialskola skrevs Hällström 1792 in vid Åbo akademi, där han 1795 avlade magistergraden.
Hällströms begåvning och färdigheter som kartritare drog till sig hans lärares, Henrik Gabriel Porthans uppmärksamhet. På Porthans rekommendation började Hällström 1796 auskultera vid Bergskollegium i Stockholm. Porthan gav honom också impulsen att närmare lära känna den finländska geografin och kartografin. Hällström befordrades till geschworner (ställföreträdande bergmästare) 1799. Han blev ingenjör vid generallantmäterikontoret 1801, och utnämndes till premiäringenjör med ansvar för geografisk mätning 1802.
Hällström blev också informator i bergsrådet friherre Samuel Gustaf Hermelins familj, vilket kom att få en avgörande betydelse för hans bana. Hermelin planerade vid denna tid ett digert kartverk som skulle täcka hela det svenska riket. År 1796 gav han Hällström i uppdrag att samla in behövligt material och att utföra de ortsbestämningar som krävdes för förarbetena. Arbetet inleddes i Finland, där Hällström 1797 reste omkring och utförde mätningar som bekostades av Hermelin. På basis av mätningarna och ortsbestämningarna sammanställdes 1798–1799 sex kartblad.
Senare gjordes en kartering av landskap och län i Sverige, vilket delvis understöddes av bolaget Geografisk inrättning. Karteringen var baserad på Hällströms mätningar och resulterade i 20 landskapskartor och två generalkartor över norra och södra Sverige. Det så kallade ”Hermelinska kartverket” Geografiske chartor öfver Swerige i skalan 1:1 620 000 färdigställdes 1797–1818. Kartverket består av fyra ”avdelningar”; De norra landsorter, Storfurstendömet Finland, Svea rike och Götarike, med sammanlagt 33 kartor graverade i koppar. År 1798 utgavs kartorna över Uleåborgs, Vasa, Nylands, Tavastlands och Kymmenegårds län. Kartorna över Åbo och Björneborgs län samt Savolax och Karelens län följde året därpå, liksom hela Storfurstendömet Finland.
För att få sina kartor tryckta sände Hermelin 1803 Hällström till Köpenhamn och London för att hitta lämpliga kartgravörer. I London besökte Hällström tidens ledande kartograf, engelsmannen Aaron Arrowsmith. På samma resa anskaffade han moderna instrument för kartläggningsarbete och astronomisk ortsbestämning.
Hällström utnämndes 1809 till chef för sjökartearkivet i Sjömätningskåren. Han befordrades till major i flottorna 1810, och till överstelöjtnant 1826. Hällström blev 1819 ledamot av strömrensningskommittén, där han undersökte nästan alla vattendrag, strömmar och fall från Västerbotten ned till Skåne och Blekinge. Han gjorde upp planer och kostnadsförslag till åtskilliga sjöfällningar, strömrensningar och hamnbyggnader. Samtidigt utförde han trianguleringar och hydrografiska undersökningar längs rikets kustområden. Hällström utnämndes 1827 till chef för Sveriges norra kanaldistrikt.
Hällström ritade otaliga kartor för olika böcker, bl.a. Anders Fredrik Skjöldebrands Voyage pittoresque au Cap Nord, Vilhelm Fredrik Palmblads Palaestina, Wilhelm Hisingers Upplysningar rörande geognostiska kartan öfver medlersta och södra delarne af Sverige, Nils Henrik Sjöborgs Skånes historia och beskrifning och Jacob Berggrens Resor i Europa och Österländerne.
Carl Peter Hällström kallades 1804 till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var ledamot också av flera hushållnings-, lantbruks- och trädgårdssällskap samt vetenskapliga samfund. Hällström dog i Stockholm 1836. Vetenskapsakademien lät 1841 prägla en guldmedalj till Hällströms minne.
Juhani Kostet
Carl Peter Hällström, född 27.2.1774 i Ilmola, död 13.3.1836 i Stockholm. Föräldrar kaplanen i Solf Carl Hällström och Anna Rein. Gift 1807 med Maria Margaretha Silfverberg, 1817 med Carolina Charlotta Wallius.
PRODUKTION. Förteckning på de orters geografiska bredd och längd, i Vesterbottens höfdingdöme, som blifvit bestämde genom astronomiska observationer. Stockholm (1803); Geografiska ortbestemningar. Kungl. Vetenskapsakadademiens handlingar (1803−1815); Förteckning på orters geografiska bredd och längd i Sverige, bestämda genom astronomiska och chronometriska observationer. Stockholm (1818).
KÄLLOR OCH LITTERATUR. Riksarkivet; Krigsarkivet, Stockholm. V. Ekstrand, Svenska Landtmätare 1628−1900. Biografisk förteckning. Umeå (1896− 1903); V. Ekstrand, Landtmätarnes föregångare. Samlingar i landtmäteriet 3. Bilder ur landtmätarnas lif. Stockholm (1902); A.A. Gustafsson, Maanmittarikunta ja mittaustyöt Ruotsinvallan aikana. Suomen maanmittauksen historia I. Ruotsinvallan aika (1933); O. Niemelä, Suomen karttojen tarina 1633−1997 (1998).
BILDKÄLLA. Hällström, Carl Peter. Miniatyr. Museiverket.