Scholem Bolotowskys roll som religiös ledare för judarna i Finland blev framträdande eftersom de judiska församlingarna ofta saknade egen rabbin.
Svensk lagstiftning gjorde det 1782 möjligt för judar att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping (senare även Karlskrona). Under autonomins tid förblev judereglementet i kraft i Finland och hindrade därmed judar från att bosätta sig i storfurstendömet. En förordning utfärdad 1858 tillät dock alla soldater som fullgjort sin tjänst i den ryska armén att tillsammans med sina familjer slå sig ned var de önskade i riket. Nästan alla anfäder till den judiska samfälligheten i Finland var därför före detta soldater i den kejserliga ryska armén. Judiska samfund uppkom huvudsakligen i Helsingfors, Viborg och Åbo. I dessa städer kunde församlingarna även bygga egna synagogor.
Diskussionerna om judarnas medborgarrätt fortsatte under flera decennier. Möjligheten att ansöka om medborgarskap öppnade sig först då Finland blev självständigt 1917. Scholem Bolotowsky föddes 1922 i Helsingfors och vistades sina fem första år i Finland med stöd av ett s.k. Nansenpass.
Också i Finland har judarna skattat bildning högt. Övergången från ”narinkka” (torghandel, lumphandel) via privat affärsföretagsamhet till akademiska befattningar har skett under några generationer. Scholem Bolotowsky gick den judiska mellanskolan och avlade studentexamen vid Nya svenska läroverket. År 1940 började han studera teknisk kemi, men kriget avbröt hans studier.
Liksom andra judar i Finland tjänstgjorde Bolotowsky i armén under kriget. I armén lärde han sig använda gengasaggregat; under kriget användes gengas som fordonsbränsle. Efter underofficersskolan tjänstgjorde han från våren 1942 som plutonchef i artilleriet på Maaselkä-näset och vid Svirs mynning, och befordrades till sergeant. Bolotowsky hade sökt sig till den finskspråkiga enheten bl.a. för att förbättra sin finska. De flesta judiska soldater tjänstgjorde i det närliggande Infanteriregementet 24. Där hade man upprättat en tältsynagoga av papp; också grannenheternas soldater fick besöka gudstjänsterna.
Efter kriget avlade Bolotowsky ingenjörsexamen, verkade ett år inom metallindustrin i Sverige och återvände 1948 till Helsingfors, där han anställdes vid Oy Algol Ab. Processtekniken inom den kemiska industrin förblev hans specialområde tills han gick i pension 1987.
Bolotowsky innehade flera förtroendeuppdrag inom stadsförvaltningen i Helsingfors, bland annat vid olika tekniska institutioner, samt i stadens energinämnd 1977–1989. Han representerade Konstitutionella högerpartiet och invaldes i partiets delegation 1973.
Bolotowsky verkade aktivt i styrelsen för Helsingfors judiska ungdomsförbund Hatchijo redan under skoltiden. Efter kriget ville han intensifiera förbundets verksamhet och stärka dess skandinaviska kontakter. Judiska skolan i Helsingfors har vid sidan av hemfostran varit en hörnsten för bevarandet av judarnas identitet i Finland. Bolotowsky invaldes i styrelsen 1946, och skolans framgång blev hans särskilda intresse. Också den religiösa verksamheten var viktig för honom. Han var synagogans föreståndare från 1962 tills han pensionerades 1987. Bolotowsky invaldes i Helsingfors judiska församlings fullmäktige 1947 och i förvaltningsrådet 1951. Under tiden för sexdagarskriget i Mellanöstern (1967) var han i tre år ordförande i centralnämnden för de judiska församlingarna i Finland. Bolotowsky deltog även i flera internationella judiska organisationers konferenser som representant för judarna i Finland. Hans son, diplomingenjör Gideon Bolotowsky, övertog i början av 1990-talet flera av de ovan nämnda uppdragen.
Under den tid Scholem Bolotowsky innehade ledande poster och aktivt verkade för judarna i Finland avancerade flera judar till höga samhällsposter. Judarna har helt integrerats under denna tid.
Tapani Harviainen
Scholem Bolotowsky, född 13.2.1922 i Helsingfors, död 14.5.2002 i Helsingfors. Föräldrar toraskrivaren (sofer) Jehuda Leib Bolotowsky och Nechama (Hanna) Mattsoff. Gift 1943 med diplomkosmetologen Bas-Schewa Linder.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Hammerich, Undtagelsen. En krønike om jøderne i Norden (1992); T. Harviainen, Suomen juutalaiset. Suomi. Maa, kansa, kulttuurit (1999); T. Torvinen, Kadimah. Suomen juutalaisten historia (1989).
BILDKÄLLA. Bolotowsky, Scholem. Foto: Dan Kantor. Helsingfors judiska församling.