TORVALDS, Linus


(1969– )


Datorprogrammerare


Linus Torvalds påbörjade utvecklandet av operativsystemet Linux för datorer. Senare har ett stort antal frivilliga programmerare runtom i världen deltagit i denna öppna programutveckling. Torvalds har blivit en förgrundsfigur för den nya Internetgenerationen och en internationell berömdhet inom informationsteknologin.

 

Operativsystemet Linux för datorer utvecklades som ett internationellt frivilligsamarbete av programmerare runtom i världen, och det gjorde projektets initiativtagare Linus Torvalds till en förgrundsfigur för den nya Internetgenerationen och en inter­nationell berömdhet inom informationsteknologin. Internet revolutionerade världen på 1990-talet och styrde in utvecklingen mot ett informationssamhälle byggt på datorer och datanät. Denna världsomspännande omvälvning gjorde datatekniken till en av de viktigaste industrigrenarna och möjliggjorde samtidigt helt nya globala samarbetsformer baserade på datanät.


 

Linus Torvalds växte upp i en journalistfamilj i Helsingfors. Han sysslade redan som liten pojke med datorer. Under studierna i datavetenskap vid Helsingfors universitet bekantade han sig med operativsystemet Unix (operativsystem styr datorers funktioner). Han blev så förtjust i systemet att han ville få det installerat också på sin egen hemdator. Problemet var att Torvalds inte kunde hitta en version av Unix för hemdatorer som både var tillräckligt billig och av tillräckligt hög kvalitet. Som skicklig programmerare bestämde han sig därför 1991 för att på fritiden skapa sin egen version av Unix, som han ursprungligen tänkte sig bara för eget bruk. Samtidigt arbetade han 1992–1996 vid universitetet som timlärare, assistent och forskningsbiträde. Han blev filosofie magister 1997.


 

När Torvalds till slut efter idogt arbete hade lyckats konstruera en grund för ett fungerande operativsystem lade han, i hopp om att någon skulle pröva och kommentera det, ut det på Internet på ett sådant sätt att vem som helst hade gratis tillgång till det. Internet hade på 1990-talet styrt in utvecklingen mot ett informationssamhälle byggt på datorer och datanät. Denna världsomspännande omvälvning gjorde datatekniken till en av de viktigaste industrigrenarna och möjliggjorde samtidigt helt nya globala samarbetsformer baserade på datanät. Kärnan i Torvalds operativsystem intresserade till en början bara några få entusiaster invigda i programmeringens och operativsystemens djupaste teknik, men så småningom växte användarskaran till tiotals, sedan hundratals, tusentals och till slut miljontals människor. Samtidigt växte det fram en världsomspännande gemenskap av systemutvecklare som under Torvalds ledning korrigerade, förbättrade och utvidgade operativsystemet, som nu hade döpts till Linux. Systemet blev till slut så bra att det framstod som en seriös utmanare till Microsoft, som med sitt operativsystem Windows suveränt kontrollerar programvarumarknaden för hemdatorer.


 

Det var inte bara själva Linuxsystemet som väckte stor uppmärksamhet, utan också sättet på vilket det utvecklats. Linux är en produkt som det står vem som helst fritt att använda, och vars utvecklare inte fått någon lön för sitt arbete. Vem som helst får förbättra och bearbeta Linux som den finner för gott, på villkoret att å sin sida erbjuda sin version att användas gratis av alla. Denna modell, som kallats ”programutveckling med öppen källkod” eller ”öppen programutveckling” (open source) avviker radikalt från traditionell, kommersiell verksamhet, där det företag som utvecklat ett program har ensamrätt till produkten, får bestämma hur den prissätts och vilka förändringar som görs i den. Öppen programutveckling har genom succén Linux kommit att uppfattas också som en alternativ, kommersiell modell för utveckling av programvara, och man har även velat läsa in större filosofiska implikationer i den, en så kallad ”hackeretik”.


 

Linus Torvalds har förtjänat sin plats som en förgrundsfigur för dem som intresserar sig för datorprogrammeringens tekniska utmaningar, och han är en respekterad expert också bland samhällspåverkare och i industrikretsar. Han har fått en rad prestigefyllda pris och utmärkelser, bland annat filosofie hedersdoktorsgrad vid både Stockholms universitet (1999) och Helsingfors universitet (2000). År 2006 utsåg tidskriften Time Torvalds till en av sextio påverkare som förändrat världen.


 

Även om Torvalds inte har fått någon egentlig lön för utvecklingsarbetet med Linux, har hans arbete och hans berömmelse till slut också gett finansiell utdelning via aktier i börsnoterade Linuxföretag och genom flytten till dataföretaget Transmeta i Silicon Valley i Kalifornien, där han från 1997 arbetade med att utveckla processorteknik för datorer. Torvalds flyttade 2003 till Open Source Development Labs (OSDL) i Oregon; organisationen, som 2007 omvandlades till The Linux Foundation, har till syfte att främja användningen av Linux i företagsvärlden.


 

Jukka Paakki


 

Linus Benedict Torvalds, född 28.12.1969 i Helsingfors. Föräldrar redaktören Nils Ole Hilmer Torvalds och redaktören Anna Elisabeth Törnqvist. Gift 1997 med barnträdgårdsläraren Tove Monni.


 

PRODUKTION. Just for fun. Historien om hur jag blev revolutionär av misstag (tills. med D. Diamond, 2001; även med titeln Just for fun. Mannen bakom Linus. Stockholm 2001; till danska 2001, finska 2001, franska 2001).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. P. Himanen, Hakkerietiikka ja informaatioajan henki (2001; till ty. 2001, eng. 2003, estn. 2003); G. Moody, Kapinakoodi. Linus Torvalds ja vapaan ohjelmoinnin vallankumous (2001); T. Nikkanen, Linuxin tarina. Linus Torvalds – mies menestyksen takana (2000); E. S. Raymond, The Cathedral and the Bazaar. Musings on Linux and Open Source by an Accidental Revolutionary. Sebastopol, Ca. (1999).


 

BILDKÄLLA. Torvalds, Linus. Foto: Jukka Uotila. Uusi Suomis bildarkiv.