SCHILDT, Christoffer


(1915–1992)


Radiojournalist, programdirektör


Christoffer Schildt var en radioman i ordets sanna bemärkelse. Från 1945 då han anställdes som redaktör fram till sin pensionering som programdirektör för Rundradions svenska verksamhet hann han uppleva sex generaldirektörer. Under hans drygt två decennier långa chefskap lades en solid grund för den svenska radio och tv-verksamheten. Schildt var ordförande för Finlands svenska publicistförbund mellan 1959 och 1967. Under sin långa bana slog han vakt om radions och televisionens integritet.

 

Betänk att jag föddes under tsartiden, brukade Christoffer Schildt säga när han analyserade händelserna i 1960- och 1970-talets Finland. Han var äldste son till författaren Runar Schildt och bara tio år gammal vid faderns död för egen hand i september 1925. Hans mor Mila Schildt hade efter uppbrottet från ett tidigare äktenskap utbildat sig till folkskollärarinna. Med sina tre barn bodde hon efter Runar Schildts död i sin fars stenhus på Högbergsgatan i Helsingfors.


 

I Christoffer Schildts bagage fanns social trygghet, men det var sparsamt med slantarna. Sin skolgång gick han som frielev i Nya svenska läroverket, pojkskolan Lärkan, där han blev student 1933. Genom ett mindre arv kunde han efter skolgången resa till England, ett land som han beundrade.


 

Här skiljer han sig från majoriteten av sin studentgeneration. Bildningsidealet i 1930-talets Finland dominerades nästan helt av Tyskland och av tysk kultur. Det var egentligen bara inom träförädlingsindustrin man var anglofil.


 

Christoffer Schildts tidiga brittiska orientering är en av nycklarna till hans senare hållning i politiska frågor. Schildt var en finlandssvensk liberal med betoning på båda orden. Tillsammans med sina generationskamrater erfor han språkstriden och fennomanernas försök att göra universitetet enspråkigt finskt. Schildts liberalism stod för frisinne och tolerans. Hans vidsyn bottnade i en omfattande beläsenhet, en bred allmänbildning av gammalt humanistiskt märke. Schildt var mycket intresserad av konst och teater och satt i många år i Svenska teaterns styrelse och i Helsingfors stads konstkommission.


 

Christoffer Schildt inledde sina studier 1933 och blev filosofie kandidat tio år senare. För Schildt och hans generationskamrater kom hela ungdomstiden att präglas av vinter- och fortsättningskrigen. I krigets skugga växte hans tro på demokratins seger över de totalitära regimerna.


 

Schildt blev vice ordförande i Finlands studentkårers förbund och ledde efter krigen det nystartade Nyliberala studentförbundet. Ordförande för Svensk ungdom var han mellan 1948 och 1953. År 1948 blev han också invald i Helsingfors stadsfullmäktige men avgick när han blev programdirektör för den svenska verksamheten vid Rundradion. Ett uppdrag han behöll länge var ordförandeskapet för Helsingfors arbetarinstitut.


 

Det är på många sätt motsägelsefullt att Christoffer Schildt, som i decennier symboliserade frisinnet i Rundradion, kom att börja sin bana i etermediernas tjänst som censor för radioverksamheten under vinterkriget. Han har berättat att det aldrig uppstod några konflikter mellan honom och hans överordnade. Schildts huvudsakliga uppgift bestod i att granska manuskript och sammanställa lägesrapporter. Främst gällde det att skydda och informera civilbefolkningen och att ur rapporterna avlägsna fakta som fienden kunde ha nytta av.


 

Christoffer Schildt måtte ha skött sitt censorskap vid Rundradion till belåtenhet, eftersom man ville ha honom tillbaka som censor när fortsättningskriget bröt ut. Då hade ansvaret för press och radio överförts på statens informationsverk, vars chef var professor Kustaa Vilkuna. I och med vapenbrödraskapet med tyskarna blev censuråtgärderna ytterst rigida. Christoffer Schildt har vittnat om hur han av Vilkuna fick en reprimand för att man i ett ungdomsprogram hade sagt att begreppet gentleman kommer från engelskan; likaså fick han en anmärkning när han i en utlandskrönika informerade om de japanska motgångarna i Stilla havet.


 

Christoffer Schildt har uppgivit att han i sina utlandskrönikor försökte ge en sanningsenlig bild av läget. Men situationen var problematisk för en intellektuell som ville behålla sin heder, och våren 1943 blev han medlem av den s.k. fredsoppositionen. Syftet var i första hand att göra amerikanerna medvetna om att långt ifrån alla finländare ville hjälpa Hitler till världsherra­välde.


 

Efter kriget kom Christoffer Schildt att göra sin egentliga arbetsinsats som chef för den finlandssvenska radion och televisionen. Han började sin bana som en av de två amanuenser som tillsammans med chefen utgjorde hela den svenska verksamhetens personal. Schildt hade ansvaret för det som då kallades föredrags- och reportageavdelningen. Både de finska och de svenska programmen sändes omväxlande över mellanvåg, vilket bäddade för schismer om sändningstiderna. Schildt påpekade ofta att det var den tekniska utvecklingen i form av UKV-nätet som möjliggjorde tillkomsten av en egen finlandssvensk radiokanal.


 

År 1950 gjorde Schildt tillsammans med sin finska kollega Leo Meller en första omfattande reportageresa till det krigshärjade Europa. Inspelningsbilen klarade förbluffande nog kriget utan skador. År 1957 efterträdde Schildt Ragnar Ölander på programdirektörsposten. Då bestod programpersonalen av ett tiotal personer, men programmen byggde fortfarande i hög grad på frilansarnas insatser.


 

Christoffer Schildt kom under sin långa bana att tjänstgöra under sex generaldirektörer. Under 1970-talet kom normaliseringen och finlandiseringen till Rundradion. Då visade Christoffer Schildt ett för tiden unikt civilkurage. Han var en av de ytterst få personer i radioledningen som vägrade rätta programpolitiken efter de politiska påtryckningarna från Sovjetunionens ambassad.


 

När Schildt avgick med pension hade personalens antal ökat till 200. Det hade varit motigt många gånger: i Rundradions förvaltningsråd hade man varit föga lyhörd för de finlandssvenska behoven. Schildt agerade dock på ett föredömligt sätt i ett företag där de svenska intressena inte kunde hävdas med maktspråk.


 

Under sina år som pensionär sysslade Schildt med den egna familjens historia. Frukterna av hans genealogiska mödor kom ut i en postum volym, Pilastrarna.


 

Joan Edelmann


 

Oskar Ernst Christoffer Schildt, född 30.8.1915 i Helsingfors, död 21.10.1992 i Helsingfors. Föräldrar författaren Runar Schildt och folkskollärarinnan Mila Heikel. Gift 1941 med Anne-Monica Chryscinicz.


 

PRODUKTION. Pilastrarna. En släktkrönika (1995).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Rundradions minnesprojekt (Christoffer Schildt intervjuas av Pontus Nordling; A. Jung, Christoffer Schildt, porträtt av en finlandssvensk; A. Jung, Christoffer Schildt, porträtt av en radioman; E. Leskinen, Sensorina talvisodan radiossa. Rundradions arkiv. K. Ilmonen, E. Lyytinen & T. Vihavainen: Yleisradion historia 1926–1996 (1996); C. Schildt, Pilastrarna. En släktkrönika (1995); G. Schildt, Tvivlets gåva (2000); J.-E. Wiik, Vidgade vyer. Raserade gränser, finlandssvensk radio & tv i 70 år (1996); R. Ölander, Krig och censur (1958).


 

BILDKÄLLA. Schildt, Christoffer. Museiverket.