Brita Sidonia Gadd hörde till den bildade klassen i Åbo och var en av de första tidningsskribenterna i Finland. Hon publicerade två dikter i Åbo Tidningar 1771, men någon eventuell övrig produktion är inte bekant.
Brita Sidonia Gadd var den första kvinnliga tidningsskribenten i Finlands litteraturhistoria. Hennes sorgekväde ”Öfwer hans Kongl. Maj:ts för Riket högst bedröfweliga Dödsfall” publicerades 1771 i Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo. Dikten inspirerade förmodligen Catharina Charlotta Swedenmarcks sorgekväde ”Öfwer Högtsalige Hans Kongl. Maj:ts Konung Adolph Friedrichs död” i det följande numret av tidningen.
Gadds sorgekväde, som skrevs med anledning av kung Adolf Fredriks död, är intressantare som ett uttryck för den samtida kulturen än för dess konstnärliga halt. Redaktionen för Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo tackar Gadd för att hon med sitt bidrag låtit publiken få del av kvinnornas aktiviter: ”Dessa werser äro författade och oss meddelte af et Fruentimmer; wi hafwe fördenskull ansedt oss skyldige at införa dem, så mycket mera, som detta exempel torde upmuntra flera af könet i wårt Land, som roa sig med witterhet, att fägna oss med sina lyckeliga försök.”
Gadds andra dikt, ”Öfwer Hans Kongl. Maj:ts wår Allernådigste Konungs lyckeliga hemkomst”, publicerades samma år i Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo. Dikten hyllar kung Gustav III:s trontillträde: ”Hwad kunde Försynen wäl gifwa Dig mer,/ Än när Han en GUSTAF Dig skänker?/ Han ömsint om Folket och Lagen sig ser;/ Städs Ädelt och Nådigt Han tänker.”
Då skolväsendet vid denna tid var förbehållet männen fanns det endast ett fåtal kvinnliga författare i Finland. Dock beredde den fransksinnade salongskulturen på 1700-talet kvinnor en möjlighet att umgås bildat och odla vittra intressen. När Gadd fick sina dikter publicerade var hon en trettioårig husfru som både genom sin börd och sitt äktenskap hörde till Åbos vittra skikt. Hennes far var biskop Jonas Fahlenius och hennes mor Sara Charlotta Tepati. Hennes make Pehr Adrian Gadd var professor i kemi vid akademin i Åbo; han var en erkänd skribent och vältalare, en upplysningens företrädare som var lika intresserad av geografi som av salpeterkokning. Äktenskapet hade inneburit ett betydande lyft för makens samhälleliga position. Brita Sidonia Gadds syster Charlotta Agata var gift med professor Carl Abraham Clewberg.
Brita Sidonia Gadd hade då hon skrev sina båda dikter redan fött alla sina sex barn, av vilka tre var i livet. Man känner inte till någon eventuell övrig produktion. Kvinnor började publicera egna diktsamlingar först flera årtionden efter Brita Sidonia Gadds död.
Anneli Mäkelä-Alitalo
Brita Sidonia Fahlenius, fr.o.m. 1759 Gadd, född 1741 i Åbo, död 30.3.1810 på Strömsby i Kyrkslätt. Föräldrar biskopen i Åbo Jonas Fahlenius och Sara Charlotta Tepati. Gift 1759 med professorn Pehr Adrian Gadd.
KÄLLOR OCH LITTERATUR. C. Burman, Ståndssamhällets litteratur. Finlands svenska litteraturhistoria I (1999); M. Klinge et al. Kungliga akademien i Åbo 1640−1808 (1987); ”Sain roolin johon en mahdu”. Suomalaisen naiskirjallisuuden linjoja (1989); Tidningar utgifne af et Sällskap i Åbo 1782.