BACKMANSSON, Hugo


(1860–1953)


Konstnär, överstelöjtnant


Hugo Backmansson var en av de många konstnärer som under slutet av 1800-talet var tvungna att utöva ett annat yrke vid sidan om sitt konstnärskap. Han lyckades dock mycket väl förena karriärerna som officer och som målare. Hugo Backmansson var verksam som bataljmålare i huvudsak i Ryssland, och hans produktion har därför blivit mindre uppmärksammad i Finland. I sitt hemland är han numera nästan bortglömd.


 

Hugo Backmansson inledde sina konststudier 1870 vid Åbo ritskola. Han studerade också vid konstakademin i S:t Petersburg för Pavel O. Kovalevskij, Nikolaj D. Kuznetsov och Pavel P. Tjistjakov. I Paris var han elev till Paul-Émile Boutigny, en av de främsta bataljmålarna under denna tid, och i München studerade han för den kände djurmålaren Heinrich von Zügel. När hans första målning var färdig 1877 hade han också skrivit in sig som elev vid Finska kadettkåren i Fredrikshamn och fortsatte sedan vid generalstabsakademin i S:t Petersburg. Sitt genombrott som bataljmålare fick Backmansson enligt egen utsago med den stora målningen ”Forcerad rekognoscering vid floden Kara-Lom i Bulgarien” (1896). Motivet är från turkiska fälttåget 1877 och visar den dåvarande ryska tronföljaren, senare kejsar Alexander III, med sin stab och sitt följe.


 

Då Hugo Backmansson 1898 uppnått graden överstelöjtnant utsågs han till chef för en byrå vars konstnärer hade till uppdrag att måla armén i dess viktigaste uppgifter. Samma år gjorde han också sin första nordafrikaresa till Tunisien. Under rysk-japanska kriget 1904–1905 var Backmansson bataljmålare vid staben för andra manchuriska armén och under första världskriget 1915–1916 ledande rysk bataljmålare i Persien. År 1917 fick han i uppdrag att måla alla ryska bataljer, men efter revolutionen och kejsarmaktens fall återvände han till Finland, där han bodde först i Nådendal och från 1920 i Helsingfors.


 

I Ryssland är Backmansson främst känd för sina motiv från rysk-japanska kriget, medan hans tidigare verk, landskap, por­trätt och figurstudier från resorna till Marocko 1907–1910 är mer kända i Finland. Förutom den konstintresserade allmänheten är numera också etnologer och socialantropologer intresserade av de marockanska verken som tidsmässigt och till motivvalet ofta tangerar Edvard Westermarcks forskningsområde.


 

I Finland ägnade Backmansson sig åt porträttmåleri. Han var medlem i Finska konstföreningen och Målarförbundet och deltog flitigt i deras utställningar. Ännu under 1940-talet, då han vistades mycket i Sverige, höll han flera separatutställningar i Finland.


 

En del av Hugo Backmanssons kändare målningar är mycket stora till formatet, såsom ”Afton i Konstnärsklubben”, som avbildar 35 företrädare för kulturlivet i Finland. De mindre landskap och fria kompositioner, stilleben, som utmärker hans senare produktion har däremot förblivit okända för publiken. Trots hans realistiska måleri kan Backmansson inte räknas bland de konstnärer som återupptäcktes under 1970-talet då intresset för realismen var starkt och mångskiftande.


 

Rolf Nummelin


 

Hugo Elias Backmansson, född 17.4.1860 i Pemar, död 19.11.1953 i Helsingfors. Föräldrar kronofogden, assessorn Carl Johan Backmansson och Sofia Charlotta Danielson. Gift med (1) Lydia­ Alexandrin­e Grüneisen 1887, (2) Beryl Villiers Wheeler 1908.


 

VERK. Representerad i bl.a. Amos Anderssons konstmuseum, Helsingfors; Konstmuseet Ateneum, Helsingfors; Lahden museo, Lahtis, Gösta Serlachius konstmuseum, Mänttä; Åbo konst-museum, Museet Ett hem, Åbo; Tatarstans konstmuseum, Kazan; Eremitaget, S:t Petersburg; Artillerimuseet, S:t Petersburg; Uzbekistans konst-museum, Tasjkent.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Hugo Backmansson 1860–1953. Taiteilija, sotilas, sakkimies (1995); Konsten i Finland (2 uppl., 1998); A. Paischeff, Suomen kuvaamataiteilijat (1943); M. Rönkkö, Suomalaisten kuvataiteilijoiden opinnoista Pietarin taideakatemiassa ja taiteiden tukiyhdistyksen piirustuskoulussa autonomian aikana 1809–1917 (1995); Suomen taiteen historia (1998); E. Wasström, Bland konstnärsfolk (1951).


 

BILDKÄLLA. Backmansson, Hugo. Foto: Ateljé Denier. Museiverket.