NORDMANN, Petrus


(1858–1923)


Pedagog, författare, folkbildare


Med en bakgrund som pedagog och historiker blev Petrus Nordmann känd som folk­bildare och försvarare av den svenska kul­turen i Finland. Som författare utgav han en stor mängd titlar, allt från skönlitterära skildringar av den nyländska allmogens liv till läroböcker för skolornas bruk. Han intresserade sig för folklore och ivrade för de svenska bygdernas kultur, inte minst ­engagerade han sig för uppkomsten av svenska sång- och musikfester.

 

Petrus Nordmann växte upp i Borgå, dit hans familj flyttat sedan fadern efter att ha drabbats av ett slaganfall tagit avsked från sin tjänst som kollegieråd. Faderns tre bröder hade samtliga upphöjts i adligt stånd, professor Alexander von Nordmann i Ryssland och sjöofficerarna,­ ­amiralerna Fredrik och Boris Nordmann i Finland. Petrus, som endast två år gammal blev faderlös, stod modern och mor­modern mycket nära. Han inledde sin skolgång vid högre elementarskolan i Borgå 1867 och då skolan 1872 sammanslogs med Borgå gymnasium till Borgå lyceum fortsatte han sin skolgång där. Han tog studenten 1879. Modern hade dött före­gående år och Petrus sålde nu gården vid Kyrkogatan och flyttade till Helsingfors för att studera vid universitetet, där han anslöt sig till Nyländska avdelningen.


 

Studierna gick snabbt, på fem terminer blev Petrus Nordmann filosofie kandidat, och samma år, 1882, ingick han äktenskap med Hanna Söderman, folkskollärarinna i Helsingfors, men bördig från Österbotten. Petrus Nordmann företog 1882 en studieresa till Leipzig för att läsa historia. Därifrån skrev han resebrev till Helsingfors Dagblad, landets ledande tidning. Dessa korrespondenser gjorde att Nya Pressens huvudredaktör Axel Lille, som efterträtt A. O. Freudenthal som kurator för Nyländska avdelningen, telegrafiskt erbjöd Nordmann att bli medarbetare i sin tidning. Denne antog erbjudandet och blev 1883 yngste redaktör vid Nya Pressen. Men Nordmann trivdes inte med det hektiska tidningsmannavärvet utan valde att avgå efter åtta månader. Han hade av professor Gottfrid Schybergson blivit erbjuden ett vikariat som historielärare vid Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors, och blev från höstterminen 1885 lärare i historia vid denna skola, en tjänst som han sedan kom att handha i ett drygt kvartssekel ända till 1909.


 

Petrus Nordmann gjorde betydande insatser på flera olika områden: som vetenskapsman skrev han förutom sin doktorsavhandling även andra historiska arbeten, som folkbildare ägnade han sig åt folkloristiskt författarskap och i sin egenskap av lärare sysslade han också med en omfattande läroboksproduktion. Nordmann disputerade 1888 på en avhandling om Finnarne i mellersta Sverige. Därefter sysslade han hela sitt liv med historisk forskning och skrev bl.a. Helsingfors stads historia i flera delar samt ett stort antal biografier om märkesmän i Finlands hi­storia, t.ex. om Per Brahe och Walter Runeberg. Nordmann invaldes 1893 i Svenska litteratursällskapets styrelse, där han sedan verkade i tjugo års tid. Han blev senare även ledamot av Finska ­Historiska Samfundets styrelse och var dess ordförande 1904. Som vetenskapsman var Petrus Nordmann gränsöverskridande och rörde sig på både historiens och folk­loristikens fält. Till hans nära vänner hörde professorn i grekiska Ivar A. Heikel, som senare skrev en biografi över sin vän.


 

Folkbildningen låg Petrus Nordmann varmt om hjärtat. Han fungerade i över tjugo år, 1884–1907, som sekreterare för Svenska Folkskolans Vänner (SFV) och därefter som dess ordförande 1908–1917. År 1918 valdes Nordmann till hedersmedlem i SFV och efter hans död grundade föreningen en fond bärande hans namn. Han gjorde en stor insats på främst sångens och musikens område genom att ivra för musiksträvandena i de svenska glesbygderna, bl.a. i form av sång- och ­musikfester. Inom ramen för SFV medverkade han i tillkomsten av Svenska Folk­akademin i Malm (Helsinge) 1908 och blev dess förste föreståndare 1908–1913. Tidigare hade han varit ledamot av Helsingfors stads folkskolas direktion 1895–1902. Som redaktör för tidskrifterna Land och Stad (1890–92) och Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan (1894–97) medverkade han även i bildningsarbetet. Detsamma kan sägas om de många folkloristiska berättelser som Nordmann författade, bl.a. Mot fyren. Berättelse från Nyländska skären (1889), Borgå barn och borgare (1906), Furu-Jutte (1912) och Bland villabor och fiskare i Sibbo skärgård (1923). Han skrev även ren skönlitteratur och hans främsta arbete var släktromanen Gården med de fyra grindarna (1916).


 

Som pedagog gjorde Petrus Nordmann en stor insats även som författare av läroböcker. Hans första lärobok var en geografisk läsebok Land och folk (1886). Han producerade även kartor, planscher och allehanda tabeller att användas i undervisningen i geografi. År 1894 företog Nordmann en studieresa i Europa, och besökte därvid Tyskland, Frankrike, Schweiz och Belgien för att studera läromedel i främst geografi. Han författade en berättelse över resan för Tidskrift utgiven av Pedagogiska Föreningen i Finland samt skrev en bok Geografiundervisningens mål, medel och metod. Senare skrev han också en populär lärobok i Finlands historia.


 

Under några år i början av 1890-talet var Petrus Nordman chef för Söderström & Co förlagsaktiebolag. Det litterära i alla dess former stod honom nära och hans biograf Ivar Heikel har uppskattat hans litterära produktion till drygt 200 alster i form av böcker och längre uppsatser, förutom otaliga recensioner och tidnings- och tidskriftsartiklar. På sin ­ålderdom led Nordmann av nedsatt syn och hörsel, vilket­ var den främsta orsaken till att han lämnade sin tjänst som lärare. En hjärtattack 1912 föranledde ytterligare en nedtrappning av arbetsbördan. Följande år lämnade han även sin befattning som direktor för folkakademin i Malm.


 

Petrus Nordmann var en förkämpe för Finlands svenska kultur i alla dess former. Själv har han karaktäriserats som en konstnärsnatur som älskade de sköna konsterna, dikten, sången, musiken och teatern. Som människa var han anspråkslös, samtidigt folklig och humoristisk, egenskaper som kommer till synes i hans författarskap. Kärleken till den östnyländska skärgården, dess natur och invånare är också ett genomgående drag i Petrus Nordmanns författarskap. Till detta bidrog i hög grad somrarna på Villa Nordbo i Sibbo. Efter en fyrtioårig frånvaro flyttade Petrus Nordmann tillbaka till Borgå 1918. Det förunnades honom att leva ytterligare i fem år innan en ny hjärtattack ändade hans liv hösten 1923. Han jordfästes i domkyrkan i Borgå. På hans grav på Näsebacken restes senare en minnessten, ritad av konstnären Lennart Segerstråle.


 

Lars-Folke Landgrén


 

Gottfrid Petrus Bernhard Nordmann, pseudonym Peder Nord, född 30.1.1858 i Helsingfors, död 27.10.1923 i Borgå. Föräldrar gruvingenjören, kollegierådet Petter Niklas Nordmann och Sigrid Virginia (Gina) Hoffrén. Gift 1882 med folkskol­lärarinnan Johanna (Hanna) Margareta Söderman.


 

PRODUKTION. Små blyertsteckningar (1883); Under skilda fanor (1885); Norge förr och nu (1886); Finnarne i mellersta Sverige (1888); Mot fyren (1889); Lärobok i Finlands historia för folkskolor (1892); Nyländska folksagor berättade för barn (1895); Geografiundervisningens mål, medel och metod i korthet framställda (1896); Historiska skildringar från nödtider och ofärdsår (1898); Valda urkunder till Finlands historia I (1899); Daniel. Skådespel i tre akter (1899); Mäster Peder och riddar Nils (1900); Bilder och blad ur Danmarks och Sönderjyllands nyare historia (1901); Per Brahe (1904); Bidrag till Helsingfors stads historia I−V (1905−1908); Borgå barn och borgare (1906); Nike och andra historiska noveller (1907); Viktor Öhberg (1908); Släkten Nordmann (1910); Furu-Jutte (1912); Björnstjerne Björnson i lif och lära (1915); Gården med de fyra grindarna (1916); Walter Runeberg 1838−1918 (1918); Krigsmän och krigsminnen (1918); Major Myhrbergs berättelser för Margareta, Beata och Gösta (1918); Starka prästen och Bergöbilder (1919); Vårdagar i gamla Wasa 1786 (1923); Mamsell Saras ungdom 1802−09 (1923). Se även Finlands författare 1809−1916 (1993).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. I. A. Heikel, Petrus Nordmann (1924); Petrus Nordmann död. Hufvudstadsbladet 28.10.1923; E. Pontán, Dr Petrus Nordmann. En levnadsteckning. Svenska Folkskolans Vänners kalender 72/1957.


 

BILDKÄLLA. Nordmann, Petrus. Foto: Ateljé C. P. Dyrendahl, 1910. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.