WENDELIN, Martta


(1893–1986)


Illustratör, konstnär


Martta Wendelin illustrerade sagor och ABC-böcker, ritade vykort och skolaffischer, tidskrifts- och bokpärmar. Beståndsdelarna i det finska själslandskap Wendelin skapade var hemtrevliga röda stugor, björkar, sjöar och landsbygdens människor i sina sysslor. Hon nådde höjdpunkten på sin karriär på 1930-talet, då den grafiska industrin expanderade kraftigt.

 

Martta Wendelin föddes i Karhula i Kymmene län. Familjen bodde senare i Kotka men skickade sin dotter till skola i Helsingfors när hon var sju år gammal. Efter avlagd studentexamen inledde hon som sexton­åring sina studier vid Helsingfors universitets ritsal. Som lärare hade hon Eero Järnefelt, som kom att få stort inflytande på hennes karriär. Både världsläget och tragedier i den egna familjen gjorde det svårt för Wendelin att som ung kvinna välja konstnärsbanan. Flera av familjens medlemmar dog: familjefadern, sågverksdisponenten Wilhelm Wendelin, Marttas enda syster och hennes båda bröder, alla i tät följd.


 

Efter att hon blivit änka bodde fru Wendelin tillsammans med sin ogifta dotter, såsom brukligt var på den tiden. Den unga Martta Wendelin blev alltså familjeförsörjare och yrkeskvinna. Hon bodde tillsammans med sin mor ända tills denna dog, över 80 år gammal. Wendelin förblev ogift och ägnade sig åt sitt arbete. Hon slog sig ner i Tusby, där hon lät bygga en villa på 1940-talet och ägnade sig med stor iver åt trädgårdsskötsel.


 

Wendelin blev illustratör och arbetet med illustrationer gjorde att hon under unga år inte hade mycket tid över för fritt konstskapande. Hon var tvungen att hitta ett sätt att försörja sin mor och sig själv på. Men konststudierna och hennes konstnärliga ambitioner gjorde henne till en mycket skicklig illustratör. Trots illustrationsuppdragen hade Wendelin så pass mycket tid över för konstmåleriet att hon kunde hålla några egna utställningar.


 

Sin första utställning i Helsingfors höll Wendelin 1925 i Konstsalongen i Helsingfors, där hon visade ett tjugotal akvareller. Utställningen fick god kritik i de större tidningarna. Trots det höll hon sin följande separatutställning först elva år senare. Då var kritikerna inte längre lika positiva – hon var, ansågs det, alltför påverkad av sitt illustrationsarbete.


 

Illustratörens yrke var inte särskilt ansett och arvodena var små. Därför arbetade Wendelin också som porträttmålare, och särskilt under senare delen av hennes liv var porträtt, blomstertavlor och landskapsteckningar hennes främsta inkomstkällor. Ännu i 70- och 80-årsåldern reste hon runt i Finland och målade porträtt, oftast av barn eller av framstående personer i socknarna.


 

Martta Wendelin var verksam under en tid då den grafiska industrin snabbt utvecklades och då tidskrifterna och vecko­tidningarna blev allt fler. Wendelins arbete som illustratör var mångsidigt – hon tecknade pärmbilder, illustrerade sagor och andra böcker, gjorde vykort, skolaffischer, valreklam, serieteckningar och annonser. Hon var mycket produktiv under tiotals år; mest framgångsrik var hon på 1930-­talet. Karriären som illustratör dalade under 1950-talet, då tidskrifterna började använda fotografier på omslaget och som illustrationer. Wendelins ödmjuka och anspråkslösa föreställningsvärld började kanske också kännas förlegad. Konstnären hann i alla fall uppleva att hennes illustrationskonst återupptäcktes på 1980-talet, då en utställning med hennes sagoillustrationer fick mycken positiv uppmärksamhet.


 

En motpart som sagoillustratör, vykortstecknare och illustratör av tidningar och böcker hade hon i Rudolf Koivu. Koivu och Wendelin är dock som konstnärer mycket olika: Koivus värld är färgstark och spännande, medan Wendelins bilder vill ge en illusion av en värld där inget överraskande eller skrämmande finns och där allt är vardagligt och tryggt. Wendelin skildrar anspråkslöshet och ärlighet, finska nationaldygder.


 

Wendelin blev 1919 fast anställd illustratör på heltid på förlaget WSOY i Borgå. Under åren i staden blev hon bekant med Akseli Gallen-Kallela, som hon samarbetade med; tillsammans gjorde de illustrationerna till poeten V.­ A. Koskenniemis diktsamling Elegiat. Wendelin arbetade i Borgå till 1925, då hon flyttade till Helsingfors och började arbeta självständigt för olika uppdragsgivare, bl.a. WSOY och förlaget Otava.


 

Wendelin skapade också en stor mängd vykort – man känner till ett tusen­tal olika motiv – och nästan 3 000 trycksaker av olika slag, gjorda för minst 35 olika förläggare och organisationer. När en finländare talar om att ett landskap, en stämning eller ett hem är ”som ett vykort” är det troligen just den värld Wendelin skapade som han eller hon åsyftar.


 

Wendelin gjorde illustrationer och omslagsteckningar för nästan 60 olika tidningar. De första tidskriftsillustrationerna är från 1920-talet och de sista från 1970-­talet. Tidskriften Kotiliesi blev landets populäraste familjetidning under den tid då Wendelin arbetade för den.


 

Man har kunnat katalogisera över 400 bokillustrationer och bokomslag av Wendelins hand. Hon gav gestalt åt många personligheter i den finskspråkiga litteraturen. Wendelin tecknade också sagofigurer och illustrerade en rad skolböcker, ABC-böcker inte minst. I över 30 år påverkades finska barn och ungdomar i sin mest formbara ålder av samma Wendelinska bildvärld.


 

Martta Wendelins liv och personlighet innehöll många paradoxer. Hon var urban men skildrade nästan uteslutande det lantliga Finland och agrara idyller. Själv var hon en yrkeskvinna med försörjningsansvar, men valde att aldrig skildra yrkesverksamma kvinnor utan i stället skapa en idealbild av modern i hemmet. Själv ogift och barnlös skapade hon en idyllbild av den finska familjen och den finska modern.


 

Wendelin valde att framför allt skildra landsbygdens människor och livsstil och den försvinnande hantverkarkulturen. På ett ideologiskt plan kan man i hennes bilder se ett växande fosterländskt medvetande, tro på det agrara Finland och på de egenskaper man ville se som arketypiska för den finska folkstammen. Den urbana miljön, industrialiseringen och den moderna livsstilen hade inget utrymme i Wendelins alster. En folkdräktsklädd ung flicka och den ödmjuka, hårt arbetande medborgaren var Wendelins främsta motiv.


 

Mansidealet är samma rakryggade och ståtliga som i tidens finska filmer; mannen rör sig utanför hemmet och ses kraftfullt plöjande sina åkrar mitt i ett nationaltypiskt landskap. Kvinnans värld är innanför hemmets fyra väggar, för det mesta sitter hon vid spisen inne i stugan och hon rör sig sällan utanför den egna gården. Mödrarna skildras som madonnaliknande gestalter, lugna och besjälade. De unga flickorna är blyga och väna, iklädda folkdräkt lutar de sig mot trädstammar eller faller i drömmerier vid en sjöstrand. Flickorna är små, rara hjälpredor och pojkarna raska och glada gossar. Åldrande män ser man sällan, förutom julgubben.


 

Wendelins betydelse var stor, eftersom hennes bilder återfanns i så många medier samtidigt och under så lång tid. Hennes mest produktiva period inföll under tiden innan den stora massproduktionen av bilder kom igång, tiden före televisionens ankomst. Wendelins bildvärld var ett folks själslandskap, en värld som aldrig har funnits men ändå var viktig såväl på det nationella som på det individuella planet.


 

Tuula Karjalainen


 

Martta Maria Wendelin, född 23.11.1893 i Kymmene, död 1.3.1986 i Tusby. Föräldrar sågverksdisponenten Wilhelm Wendelin och Ida Josefina Henriksson.


 

VERK. Konstmuseum Martta Wendelin i Tusby äger en samling omfattande 2 000 originalarbeten av konstnären. Illustrationer av jultidningar: Jouluhimmeli, Joululahja, Kirkkokansan Joulu, Koiton Joulu, Kulkuset, Lasten Joulu, Lotan Joululahja. Barntidningar: Pikkulotta, Pääskynen, Satukontti, Sirkka. Omslag till barn- och ungdomsböcker: L. M. Alcott, flickböcker (1918‒1923); S. Coolidge, Katy-serien (1948); A. Lydecken, sagor (1921‒1953); M. Marck, Eva-serien (1937‒1951); L. M. Montgomery, Anne på Grönkulla-serien och Emily-serien (1920‒1927); A. Setälä, sagor (1929‒1939); J. Spyri, Pikku Heidi (1938); A. Swan, Iiris rukka (1919); A. Swan, ungdomsböcker och sagor (1919‒1956); Z. Topelius, Läsning för barn II‒VIII (1931‒1948). Abc-böcker och läseböcker för skolorna: M. Airila & M. Hannula & E. Salola, Lukemisto Suomen lapsille I−IV (1931‒1935), M. Airila & P. Kuosmanen & E. Salola, Kotomaan kasvot (1952); M. H. Haavio & L. Vermasvuori, Meidän lasten uskonto­kirja (1952); K. A. Horma & H. Huntuvuori & A. Saarimaa, Kansakoulun lukukirja (1935‒1938); A. Lehtonen & M. H. Haavio, Raamatunhistoria (1953); A. Lydecken, Kotoa ja kaukaa (1947); L. Pylkkänen, Sadun ja toden mailta (1942); J. K. Santala, Aapinen (1932); A. Salo & U. Somerkivi, Meidän lasten aapinen (1962).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. T. Karjalainen, Ikuinen sunnuntai. Martta Wendelinin kuvien maailma (1993); J. v. Konow et al., Martta Wendelin. Piirtäjä ja maalari– Finnish artist – Finnische Zeichnerin und Malerin. Finsk tecknarinna och målarinna (1980); J.v. Konow, Martta Wendelin. Taide ja työ. Martta Wendelinin elämäntyön kaksi ulottuvuutta (2003).


 

BILDKÄLLA. Wendelin, Martta. Foto: Ateljé Apollo. Museiverket.