EHRNROOTH, Casimir


(1931–2015)


Industriman, bergsråd


Casimir Ehrnrooth verkade under sin karriär huvudsakligen inom släktägda företag. Under 1980- och 1990-talet var han dessu­tom en av de mest inflytelserika påverkarna av strukturrationaliseringar i finländsk industri och av Finlands ekonomiska politik. Han bidrog även till företaget Nokias uppsving på 1990-talet.

 

Casimir Ehrnrooth hörde både på fädernet och mödernet till Finlands viktigaste och mest inflytelserika industrisläkter. Hans far var Göran Ehrnrooth, chefdirektör för Nordiska föreningsbanken, och hans mor var Louise von Julin. Casimir Ehrnrooth avlade juris kandidatexamen 1955 och var efter det anställd vid Dittmar & Indrenius advokatbyrå i två år. Därefter verkade han i ledningen inom släktföretagen, från 1958 vid oljebolaget Petko, som senare blev Suomen BP, och från 1962 vid företaget Oy Kaukas Ab.


 

Kaukas var ett medelstort träförädlingsföretag nära Villmanstrand. För Casimir Ehrnrooth, som hade vuxit upp i Helsingfors, innebar anpassningen till bruksherrgården invid fabriken en stor förändring. Ehrnrooth har senare beskrivit förändringen som betydelsefull. Han blev förtrogen med arbetare och lärde sig komma överens med dem. Under depressionen på 1990-talet framförde han radikala synpunkter som stod i samklang med vänsteroppositionens teser. På 1980-talet var han också en anhängare av deltagar- och vinstfördelningsarrangemang.


 

Ehrnrooth valde de rätta investeringslösningarna för Kaukas, och företaget blev mera framgångsrikt än många andra träförädlingsföretag. Men han insåg att utvecklingen gick mot koncentration, också om det innebar att släktens ägarmakt försvagades. Kaukas sammanslogs 1986 med Kymmene Oy, som hade lyckats sämre i sina investeringar än sin fusionspartner. Trots att Ehrnrooth kom från ett mindre företag blev han chefdirektör för den nya koncernen och hans förtrogna blev hans närmaste underordnade.


 

Rätt snart efter fusionen lösgjordes elindustriföretaget Oy Strömberg Ab ur Kymmenekoncernen. Strömberg hade tidigare anslutits som ett resultat av en lång utveckling, och det såldes nu till Asea i Sverige. Kymmene avstod också från övrig metallindustri och koncentrerade sig på träförädling. År 1988 fusionerades skogsindustribolaget Schauman med koncernen. Huvudparten av Föreningsbankens privata skogsindustri kom på detta sätt att tillfalla Kymmene-koncernen.


 

Redan som chef för Kaukas hade Ehrnrooth haft viktiga förtroendeuppdrag inom träförädlingsindustrin. Han efterträdde Kari Kairamo från Nokia som ordförande för Industrins centralförbund i ett viktigt skede. Finland började nu nyorientera sig inom det integrerade Europa, och Industrins centralförbund deltog aktivt i processen. Men landets export hade problem och nationalekonomin gick brant nedåt 1990–1991. Ehrnrooth drev starkt på en devalvering. När regeringen i juni 1991 anslöt markens kurs till Europeiska unionens räkneenhet, ecu, avgick Ehrnrooth som ordförande för Industrins centralförbund i protest.


 

Marken devalverades i mars 1991. Samtidigt lämnade Ehrnrooth Kymmenes operativa ledning och blev styrelseordförande för koncernen. I sin produktionsstrategi hade han särskilt lagt vikten vid journalpapper och finpapper av cellulosa men försäljningen av dessa gick dåligt under depressionen. När skogsindustrin runt om i världen började visa koncentrationstendenser inledde Ehrnrooth 1993 förhandlingar med Pohjolas verkställande direktör Yrjö Niskanen om en fusion mellan Kymmene och det några år tidigare grundade Repola Oy. Tanken var att på så sätt överskrida gränsen mellan de traditionella finanslägren.


 

Det förekom dock meningsskiljaktigheter om fusionsvillkoren och resultat nåddes först 1996, d.v.s. då bankerna Kansallis-Osake-Pankki och Föreningsbanken hade fusionerats i Merita. Kymmenes och Repolas träförädling blev UPM-Kymmene – ett av de största företagen inom branschen i världen. Repolas metallindustri blev företaget Rauma.


 

UPM-Kymmenes starkaste part var Yhtyneet paperitehtaat (De förenade pappersfabrikerna) som anslutits till Repola. Den nya chefdirektören Juhani Niemelä kom från Valkeakoski, medan Ehrnrooth till en början blev koncernstyrelsens vice ordförande. Ehrnrooth hade inlett ett gott samarbete med cheferna Tauno Matomäki (Repola) och Yrjö Niskanen (Pohjola) inom det ”blåvita” lägret. ”De tre basarna” utgjorde arbetsutskottet inom UPM-Kymmenes styrelse och hade ett eget kontor. Trion ansågs dock snart alltför stark och arbetsutskottet fick upphöra.


 

I egenskap av styrelsemedlem i Föreningsbanken var Ehrnrooth med och förberedde bildandet av Merita, även om han inte deltog i de mest avgörande förhandlingarna. Däremot intog han en nyckelposition när Nokia sanerades på 1990-talet, vilket ledde till att koncernen kom att bli Finlands överlägset största och internationellt sett viktigaste företag. När Ehrnrooth invaldes i ledningen för Nokias styrelse rådde en svår kris inom koncernen. Till förutsättningarna för ett uppsving hörde bland annat ett maktskifte inom den högsta ledningen. Jorma Ollila blev chefdirektör och lade tyngdpunkten på mobiltelefoner och telekommunikation. Man avstod från konsumtionselektroniken och den tidigare kabelindustrin med dess brokiga underavdelningar. Operationen lyckades med styrelsens stöd.


 

I slutet av 1990-talet började Casimir Ehrnrooth småningom lämna sina många förtroendeuppdrag, också de utländska, bl.a. inom Wallenberggruppens Incentive Ab, där han var styrelseledamot 1987–1998. Ehrnrooth uppträder inte gärna offentligt och ägnar sig som pensionär bl.a. åt sportfiske. Hans äldsta son Henrik är en framträdande företagsledare vid det tekniska konsultföretaget Pöyry Oyj.


 

Jyrki Vesikansa


 

Göran Albert Casimir Ehrnrooth, född 6.4.1931 i Helsingfors, död 8.7.2015. Föräldrar vicehäradshövdingen Göran Robert Ehrnrooth och Louise (Lisen) von Julin. Gift med (1) Eva Kristina Katarina Reenpää 1953, (2) Ann-Mari Horelli 1965.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. M. Pesonen, Teollisuuden Keskusliitto ja sen edeltäjät. 1921−1991 (1992); A.-P. Pietilä, Yrjö Niskanen. Sinivalkoinen vuorineuvos (1997); J. Vesikansa, Kehitysmaasta elintaso-Suomeen (1992); J. Vesikansa, Talouden vapauden puolesta. 75 vuotta Keskuskauppakamarin toimintaa (1933); T. Vihola, Penningens styrman. Föreningsbanken och Merita 1950−2000 (2000).


 

BILDKÄLLA. Ehrnrooth, Casimir. Foto: Ilpo Lukus, 1986. Uusi Suomis bildarkiv.