MALM, Peter


(1800–1868)


Skeppsredare


Peter Malm var Finlands största redare i slutet av segelsjöfartens era, vid sidan av C. G. Wulff i Vasa. År 1840 ägde han 13 stora fartyg, och hans barkskepp Hercules­ gjorde i mitten av årtiondet den första världs­omseglingen utförd av ett fartyg från Finland. I slutet av sitt liv var Malm dessutom en betydande kreditgivare till landets uppväxande storindustri.

 

Peter eller Petter Malm d.y. tillhörde en sydösterbottnisk släkt med stolta traditioner. Familjens första kända representant är handlanden, rådmannen och lantdagsmannen Niclas Malm i Jakobstad. Dennes son kommerserådet Pehr Malm d.ä. (1768–1827) bedrev liksom sin far handel och sjöfart i stor skala samt byggde och sålde fartyg, men drabbades av ekonomiska svårigheter efter Napoleonkrigen.


 

Pehr Malm d.ä:s äldste son Peter blev student vid Åbo akademi och praktiserade 1818–1823 vid ett handelshus i Liverpool. År 1824 fick han burskap som handlande i Jakobstad och gifte sig med en dotter till kommerserådet Herman Höckert i Vasa. Malm var vid denna tid, enligt Gunnar Lindström (Sarva), en ”synnerligen företagsam och klarsynt men samtidigt försiktig och noggrann affärsman, som särskilt på utrikeshandelns område uppnådde betydande resultat”.


 

Peter Malm bedrev skeppsbyggnad på Karlholmens varv utanför Jakobstad, som han ägde tillsammans med några av ortens köpmän. Där lät han upptimra ett femtiotal segelfartyg, av vilka han sålde merparten men använde resten i sin egen rederiverksamhet. Malms flotta var som störst 1840, då han ägde 13 fartyg om sammanlagt 2 560 läster. Ett tecken på hans framgång som redare är att hans barkskepp Hercules var det första finska fartyg som gjorde en världsomsegling, 1845–1847. Under Krimkriget krympte Malms flotta med två tredjedelar men expanderade på nytt efter kriget.


 

Från första början koncentrerade sig Peter Malm på skeppsbyggnad och fraktfart men exporterade även tjära och trävaror och importerade salt och spannmål. År 1833 etablerade han med lagman E. G.  Roschier som hälftendelägare ­Inhajoki vattensågverk i Ätsäri, som efter några år övertogs av kompanjonen. Malm köpte i stället in sig i Keppo vattensåg i Jeppo och grundade 1860 landets andra ångsågverk på Stockholmen utanför Jakobstad.


 

I slutet av sitt liv deltog Peter Malm i finansieringen av flera av Finlands största industriella företag. I bouppteckningen efter honom upptas lån om 300 000 mark till Fiskars bruk, 240 000 mark till Forssa bomullsfabrik, 208 000 mark till grundaren av Tammerfors linnefabrik Adolf Törngren, 140 000 mark till ägaren av Kimo bruk Lars Magnus Björkenheim och 100 000 mark till handelshuset ­Henrik Borgström & C:o i Helsingfors. Dessutom tecknade han en fjärdedel av aktierna i det nya bolag som bildades efter Tervakoski pappersbruks brand 1863. Vid sitt frånfälle 1868 var Peter Malm en av landets rikaste män. Hans rörelse övertogs av sonen Otto Malm, som hade ansvarat för verksam­heten sedan början av 1860-talet.


 

Per Schybergson


 

Peter eller Petter Malm, född 22.9.1800 i Jakobstad, död 7.8.1868 i Stockholm. Föräldrar köpmannen Pehr Malm och Brita Maria Roos. Gift 1824 med Ulrica Charlotta Höckert.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Malmska handelshusets arkiv, Riksarkivet; Jakobstads stadsmuseums­ arkiv.­ A. Ahlström, Kommerserådet Peter Malm j:r. ­Pedersöre. Julnummer (1928); G. Lindström, Suo­men kaupasta Aleksanteri I:sen aikana. I (1905); O. Nikula,­ Malmska handelshuset i ­Jakobstad (1948); A. Söderhjelm, Jakobstads ­historia III (1914).


 

BILDKÄLLA. Malm, Peter. Museiverket.