WALD, Peder 

(1602–1653) 

Boktryckare 

När Åbo akademi inledde sin verksamhet 1640 var avsaknaden av ett boktryckeri genast uppenbar. Att kopiera dissertationer och andra skrifter för hand visade sig även som tillfällig lösning vara synnerligen arbetsdrygt. Det nya universitetet måste få ett boktryckeri, och det nya tryckeriets förste boktryckare blev Peder Eriksson Wald från Västerås. Konsistoriet ingick avtal med honom som boktryckare 1641.  

Wald var född i Vårdsätra söder om Uppsala 1602 och hade besökt såväl katedralskolan i Uppsala som skolan i Enköping. Efter en svår sjukdom blev han tvungen att avbryta skolgången. Wald började gå i lära vid Uppsala universitets boktryckeri, vilket vid den tiden leddes av Eskil Mattsson. Den för boktryckaryrket nödvändiga praktiken utförde han för Olof Olofsson Helsing i biskop Johannes Rudbeckius stiftstryckeri i Västerås samt i Christoph Reusners boktryckeri i Stockholm. Efter sina lärlingsår blev Wald boktryckarmästare. Han förestod till en början domprosten Laurentius Olai Wallius lilla tryckeri i Uppsala 1631–1635 och därefter, sedan Olof Olofsson Helsing flyttat till Stockholm, biskop Rudbeckius tryckeri i Västerås 1635–1641. Uppenbarligen klarade Wald av arbetet i Västeråstryckeriet väl – han fick t.o.m. skriva en minnesdikt till likpredikan för biskopens lilla dotter 1638. Dikten visar att Wald fått en grundligare skolning än kollegerna, fastän han hade tvingats avbryta skolgången. När det sex år långa kontraktet med Rudbeckius närmade sig sitt slut, slöt Peder Wald avtal med den nyinrättade akademin i Åbo. 

Avtalet med konsistoriet gav Wald frihet från alla stadens pålagor och avgifter, en årslön om hundra daler, bostad, flyttningsbidrag samt 1½ daler silvermynt för varje ark som studenter och professorer lät trycka. Wald ålades att gratis trycka rektors inbjudningsskrifter och att ge tre korrektur på trycken. Han uppmanades också att sköta sitt arbete samvetsgrant och förbjöds att trycka något utan fakultetens förhandsgranskning och tryckningstillstånd. Boktryckaren skulle inte anställa gesäller utan rektors vetskap, och han fick inte heller vägra ta emot finska lärlingar på tryckeriet. Man kom överens om att arbetet skulle börja i maj 1642. Akademin bekostade utrustningen för tryckeriet, men Wald ålades att ombesörja leveransen av utrustningen till Åbo. 

I maj 1642 besökte Wald Åbo för att lära känna de lokala förhållandena, men återvände ännu en gång till Västerås för att ta avsked av sin efterträdare och för att inventera tryckeriet där. Tillsammans med sin hustru och med sina tillhörigheter anlände han till Åbo den 6 augusti. Trycktyperna, som han hade beställt hos boktryckaren och stilgjutaren Peter van Selow i Stockholm, fick han inte till Finland förrän i början av november, och de räckte bara till ett halvt ark åt gången. Jämfört med de tidigare arbetsplatserna hade Wald i Finland alltså hamnat i rätt så primitiva förhållanden. Först 1648 fick boktryckeriet på uppmaning av Per Brahe ett fast årligt anslag, och samma år tilldelade greve Gustaf Gustafsson av Wasaborg tryckeriet ytterligare ett bidrag på 100 daler. Pengarna användes till anskaffning av ornament och nya typer, bland annat grekiska bokstavstyper. Men med typerna från van Selow kunde tryckeridriften ändå starta 1642. Vid slutet av året kunde tryckeriet leverera de första akademiska tryckalstren – två dissertationer, den ena De prudentia, hållen året innan med Michael Wexionius som preses, och den andra De aere in specie med Georgius Alanus i december 1642. 

På akademiboktryckaren ankom speciellt att trycka akademiska skrifter: dissertationer, orationer, inbjudningsskrifter, föreläsningsprogram och andra skrifter av studenter och professorer, såsom gratulations- och sorgedikter samt likpredikningar. Dissertationerna, som stod för flertalet av de akademiska trycken, uppgår till ca 300, orationerna till drygt 50. Allt som allt trycktes på Walds tid i Åbo ca 500 publikationer. Eftersom Åbo akademis boktryckeri fram till 1669 var Finlands enda boktryckeri, fick det ofta uppdrag utanför akademin. Wald fick trycka t.ex. synodalavhandlingar, domkapitlets cirkulär och bönedagsplakat samt förordningar utfärdade av Kunglig Majestät. Mycket av den religiösa litteraturen utkom fortsättningsvis i Stockholm, men några hann akademins tryckmästare färdigställa vid sidan av andra uppdrag. Störst av dem torde vara samlingen Manuale Finnonicum, som gavs ut 1645 och hade redigerats av Jonas Raumannus och bekostats av Sigfrid Salko, som var rådman i Åbo. 

Wald verkar ha utfört sitt arbete förtjänstfullt även i Åbo, vilket avspeglar sig i det snygga trycket i hans publikationer. Endast ett fåtal gånger vittnar protokollen från konsistoriet om meningsskiljaktigheter mellan boktryckaren och konsistoriet. Två gånger under 1640-talet påminde konsistoriet boktryckaren om att han inte fick trycka publikationer utan tryckningstillstånd, och en gång förekom det oklarheter mellan de två om tryckningen av domkapitelcirkulär. Det senare fallet ledde till en revidering av tarifferna till förmån för Wald. 

Efter att ha återvänt från sin sista resa till Sverige sommaren 1652 insjuknade Wald allvarligt. Sjukdomen höll honom i sitt grepp till februari nästa år, då han dog. Det säger något om Walds popularitet vid akademin att det vid begravningen i Åbo domkyrka var självaste biskop Aeschillaeus Petraeus som höll likpredikan, i vilken han berömde den avlidnes flit. Minnesdikter till mästaren hade även diktats av studenterna Jacobus Eurenius och Petrus Gyllenius. Den sistnämndes dikt slutar med en dialog mellan Döden och Mäster Wald, där Döden kräver att Wald ska redogöra för sina förtjänster. Wald svarar med ord som i en vidare mening återspeglar hans betydelse som Finlands och Åbo akademis förste boktryckare: 

Altså ähr mitt Nampn uthspridt / 
Ibland menniskior bredt och wjdt. 
Länge / i Swerget och Finland /
Om Werlden står / bliffer mitt Nampn 
Det finnes uthi mångh Mans Book / 
Om tu them Läser blijr tu klook. 
Effter thet jagh så Leffwat haar / 
Ähr jagh hoos Gudh / mitt Nampn här qwar. 

Tuija Laine 

Peder Eriksson Wald, född 1602 på Vårdsätra i Bondkyrko, död 15.2.1653 i Åbo. Föräldrar Erik Pederson och Anna Larsdotter. Gift 1630 med Ingeborg Pedersdotter. 

PRODUKTION. Dikt i Joannes Elai Terserus, Een Christeligh LijkPredikan, Vthöffuer ... D. Iohannis Rudbeckii Biskops ... Dotter Catharina Rudbeckia. Västerås (1638). 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Consistori Academici Aboensis protokoll I (1884); Petrus Magni Gyllenius, Optima speculatio, mortis meditatio. Författat vti en graff-skrifft, öffwer … h. Peder Erikzson Wald, fordom wälförordnade booktryckiare wedh then konungzliga academien vthi Åbo … (1653); Aeschillaeus Petraeus, Een kort förklarning öfwer then 16. 17, 18. och 19, wers, aff then 116 psalmen, framstält vthi en lijk-predikan wid … m. Peder Waldz, fordom wälbestälte booktryckiares widh then konungslige academien här i Åbo ... begraffningh i Åbo (1653); C.-R. Gardberg, Boktrycket i Finland intill freden i Nystad (1948); T. Melander, Den dekorativa utsmyckningen av Peder Walds åbotryck (1942). 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-4877-1416928957483

Upp