SALMINEN, Sally


(1906–1976)


Författare


Under sin tid i New York skrev åländska Sally Salminen sin bestseller Katrina, som prisbelönades i både Finland och Sverige och som sålde väl och fick god kritik. Emigrantflickan och hembiträdet Salminen fick mycket uppmärksamhet i hemlandet och i New York. Framgången med Katrina gjorde det möjligt för Salminen att bli författare, men romanen blev också en börda; efter den publicerade hon sjutton böcker, av vilka så gott som alla hamnat i dess skugga.


 

Vid åren kring sekelskiftet 1900 skedde en markant ökning i antalet unga och ogifta kvinnor som emigrerade från Skandinavien till Förenta staterna, och denna trend fortsatte flera årtionden framåt. En mycket stor del av de unga kvinnorna blev hembiträden hos rika amerikanska familjer. En av dem var åländskan Sally Salminen, som anlände till New York med sin syster Aili i mars 1930. Den ekonomiska depressionen hade gjort det svårare att emigrera till USA, men de skandinaviska flickorna var fortfarande eftersökta som hembiträden i förmögna familjer.


 

Det var under sina år i New York Sally Salminen skrev sin blivande bestseller Kat­rina och vann första pris i ”Svensk romanpristävling 1936” som var utlyst av förlaget Wahlström & Widstrand i Stockholm och Holger Schildts förlag i Helsingfors. Salminen vann första pris i båda länderna och Katrina blev snabbt en sälj- och kritiker­succé. Invandrarflickan och hembiträdet som blev prisbelönt författarinna väckte uppmärksamhet både i hemlandet och i New York. Framgången med Katrina möjlig­gjorde Salminens dröm om att bli författare, men romanen kom också att bli en belastning för det fortsatta författar­skapet. Hon gav ut sjutton böcker efter sin debut, men nästan alla har kommit att stå i skuggan av Katrina.


 

Sally Salminen föddes den 25 april 1906 i Vargata by i Vårdö socken. Hon var den sjunde i raden av elva syskon och växte upp i ett småbrukarhem. Fadern omkom i en drunkningsolycka när hon var sju år. Efter att ha gått ut folkskolan arbetade Salminen först i lanthandeln i hembyn och for som 18-åring över till Stockholm där hon fick plats som hembiträde. Efter att ha arbetat också som butiksbiträde i Linköping återvände hon efter ett par år till Åland, och våren 1930 beslöt sig hon och systern Aili för att emigrera till New York. I den andra delen av sin självbiografi Min amerikanska saga (1968), beskriver Salminen hur hon satt på knä vid sängkanten och skrev på Katrina efter dagens arbete. Men framför allt beskriver självbiografin en ung kvinnas bildningsgång, hennes möte med storstaden New York och de amerikanska familjerna, umgänget med ungdomarna på Scandinavian Workers Athletic Club och de många böcker hon läste och de studier hon bedrev vid sidan av arbetet. Upptäcktsresan (1966), I Danmark (1972) och Världen öppnar sig (1974) är de tre andra böckerna som ingår i självbiografin.


 

Under prisåret 1936 utkom Katrina i femton utgåvor. Boken har översatts till ett tjugotal språk, och många nyutgåvor visar på dess ställning som läsarklassiker. Romanen handlar om den österbottniska bonddottern Katrina som gifter sig med den snälle men naive storskrävlaren Johan från Åland, som visar sig vara en fattig sjöman och inte alls den rike herreman med stor gård han påstått sig vara. Många läsare minns Katrinas förväntansfulla ankomst till Åland och hennes och Johans vandring genom byn där de passerar de vackra husen med fruktträdgårdarna och småningom också de små grå torpen, för att slutligen stanna vid Johans förfallna koja i utkanten av byn. Här börjar Katrinas liv som fattig backstuguhustru, men också som romanens starka hjältinna som inte låter sig kuvas, varken av byns rikaste sjökapten eller av sitt öde. I hembyn väckte den sociala kritiken i Katrina missnöje, och det var säkert en av orsakerna till att Sally Salminen inte trivdes på Åland trots att hon bestämt sig för att slå sig ner där efter hemkomsten från New York. Under en resa i Danmark träffade hon den danske målaren Johannes Dührkop. De gifte sig 1940 och bosatte sig i Danmark, som blev Sally Salminens nya hemland fram till hennes död i juli 1976.


 

Romanerna Den långa våren (1939) och På lös sand (1941) som följde på debut­romanen fick ett rätt svalt mottagande. Inte heller romanserien om en åländsk emigrant, Lars Laurila (1943), Nya land (1945), Små världar (1949) och Klyftan och stjärnan (1951), väckte något större intresse. Det var egentligen först med romanen Prins Efflam (1953) som Salminen återigen uppmärksammades på allvar av kritiken. Romanen utspelar sig i en kustby i Bretagne och är en samtidsskildring med starka mytiska och psykologiska inslag. Boken prisades för sina mästerliga naturskildringar. Sally Salminen och hennes man gjorde många längre resor, bl.a. till Italien, Jugoslavien och Bretagne – en resa som inspirerade henne till Prins Efflam. År 1966 vistades paret en längre tid i Israel och den resan har Salminen beskrivit i reseskildringarna Jerusalem (1970) och På färder i Israel (1971).


 

Att Sally Salminens debutroman Katrina skildrar ett fängslande historiskt kvinno­öde och delvis skriver in sig i folklivsskildringsgenren har sannolikt bidragit till det stora läsarintresse boken har än i dag. Men det blev svårt för Salminen och läsarna att i fortsättningen frigöra sig från de historiska ålandsmiljöerna. Hennes övriga författarskap förtjänar dock att lyftas fram, inte minst de självbiografiska böcker som beskriver det rörliga liv hon levde och gör henne intressant som invandrar- och rese­skildrare.


 

Hedvig Rask


 

Sally Alin Ingeborg Salminen, född 25.4.1906 i Vårdö, död 18.7.1976 i Köpenhamn. Föräldrar småbrukaren, postiljonen Albin Salminen och Erika Maria Eriksson. Gift 1940 med konstnären Johannes Dührkop.


 

PRODUKTION. Katrina (1936); Den långa våren (1939); På lös sand (1941); Lars Laurila (1943); Nya Land (1945); Barndomens land (1948); Små världar (1949); Klyftan och stjärnan (1951); Prins Efflam (1953); Spår på jorden (1961); Vid havet (1963); Upptäcktsresan (1966); Min amerikanska saga (1968); Jerusalem (1970); På färder i Israel (1971); I Danmark (1972); Världen öppnar sig (1974).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Fem par. Finlandssvenska författare konfronteras. Red. R. Holmström (1995); A.-M. Ivars, Emigrantliv i 1930-talets New York sett med Sally Salminens och Aili Nordgrens ögon (1980); I. Perttula, Groteski suomalaisessa kirjallisuudessa. Neljä tapaustutkimusta (2010); Sallys saga. En bok om Sally Salminen till 50-årsminnet av ”Katrina”. Red. A. Bondestam (1986).


 

BILDKÄLLA. Salminen, Sally. Foto: Ateljé Wellin, 1927. SLS/Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 4. Republiken M–Ö (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5164-1416928957770

 

Upp