BÖCKER, Carl Christian


(1786–1841)


Statistiker, skriftställare


Carl Christian Böcker verkade länge som sekreterare i Finska hushållningssällskapet och utvecklade flitigt dess verksamhet. Han var därtill en skicklig statistiker, och fick av senaten i uppdrag att samla in och publicera statistik över Finland. Överhopad av arbete kunde han aldrig färdigställa sin statistiska beskrivning, men den Böckerska samlingen i Riksarkivet erbjuder fortsättningsvis forskarna värdefullt material.

 

Carl Christian Böcker blev sekreterare i Finska hushållningssällskapet 1813. Den förre sekreteraren hade försummat sina uppgifter, och 27 år gammal fick Böcker i uppgift att blåsa liv i sällskapets verksamhet. Han önskade att sällskapet skulle skapa “en rent finsk patriotisk anda ... hvarigenom Finland säkerligen äfven skall svara mot vår hulda Kejsares afsikt med den egna konstitution Finland erhållit.”


 

Finska hushållningssällskapet hade grundats 1797 med uppgift att främja Finlands ekonomi, och speciellt dess lantbruk, genom att sprida kunskap om nya produkter och metoder. Böcker förnyade och utvidgade det nätverk av lokala korrespondenter genom vilket man samlade in uppgifter om förhållandena på olika orter och förmedlade kunskaper till landets olika delar. Sällskapet verkade för att göra potatisodlingen allmännare, för att förbättra lantbrukets arbetsredskap, för att utvidga odlingen av lin och hampa och utveckla den industri som förädlade dess produkter samt för att utvidga fårskötseln och ylleindustrin. Sällskapets ambitioner sträckte sig så långt som till att uppmuntra vaccination.


 

Böcker redigerade sällskapets ”underrättelser” (Underrättelser från Kejserliga finska hushållnings-sällskapet) och svarade från 1823 som privat förläggare även för dess ekonomi. Han författade själv en stor del av underrättelserna liksom även artiklarna i sällskapets årliga almanacka. Till en början byttes ordföranden i det ansedda sällskapet två gånger om året och från 1822 varje år. Sekreteraren skötte tämligen självständigt sällskapets angelägenheter och var dess synligaste person. Böcker var både energisk och initiativrik: han grundade en verkstad i Åbo, där man bl.a. tillverkade termometrar och barometrar, och han brukade även två egna hemman, eftersom sekreteraren själv skulle praktisera jordbruk för att kunna axla sin svåra och ansvarsfulla roll. Böcker erhöll professors titel 1821.


 

Finska hushållningssällskapet hade redan vid sin tillkomst tagit till uppgift att samla in och publicera statistiska uppgifter om Finland. Enligt förebilder utifrån ­– speciellt från Tyskland – uppfattade man statistik som en mångsidig verbal beskrivning av ett område och dess samhälle, en beskrivning som dock också innehöll siffermaterial. Med stöd av medel donerade av Rysslands utrikesminister, greve Nikolaj Petrovitj Rumjantsev, reste Böcker 1815 omkring i Vasa län för att samla statistiska uppgifter. De resultat han publicerade vittnar om skarp iakttagelseförmåga och ger värdefull information speciellt om länets lantbruk och dess sidonäringar.


 

År 1818 beställde senaten av Böcker en statistisk beskrivning av Finland och gav honom ett årligt tilläggsarvode för detta uppdrag. Böcker hade ingen extra arbetskraft, varför arbetet fortskred långsamt vid sidan av de många åligganden som hans tjänst vid hushållningssällskapet innebar. Böcker publicerade därtill ett flertal fakta­böcker på både finska och svenska. Med donationsstöd upprätthöll hushållningssällskapet de s.k. Ahlmanska skolorna i Tammerforstrakten. De uppgifter detta medförde gav Böcker anledning att fördjupa sig i pedagogiska problem och litteratur samt att publicera sina åsikter om hur folkundervisningen skulle organiseras.


 

Böckers företagsverksamhet ledde i mitten av 1820-talet till ekonomiska problem; för att klara sig ur dem lånade han pengar av hushållningssällskapet. Vid Åbo brand 1827 räddade han sällskapets arkiv och huvuddelen av dess bibliotek, men hans eget hem och det material han insamlat för sitt statistiska verk förstördes. Sällskapet drev in sin fordran genom att innehålla en stor del av hans lön. Trots sin svåra ekonomiska situation fortsatte Böcker sin publikationsverksamhet. Första volymen av hans första arbete, som behandlade skogarnas skötsel i Norden, utkom 1829 på svenska, men fortsättningen blev aldrig färdig. År 1831 hotade generalguvernören att inställa utbetalningen av Böckers extra arvode, såvida hans statistiska beskrivning inte framskred. Böcker koncentrerade sig på denna uppgift och lämnade 1833 sin tjänst som hushållningssällskapets sekreterare. Han utvecklade innehållet i den plan han lämnat till generalguvernören året innan. Åren 1834 och 1835 samlade han ett omfattande material med tillhjälp av blanketter som fylldes i av kronofogdarna, mantalsskrivarna och länsmännen.


 

Böckers enkät visar att han var en sällsynt framstående statistiker. I enlighet med impulser han mottagit från England strävade han att skildra Finland och det finländska samhället i siffror. I fråga om landets huvudnäring, jordbruket, önskade han ge en numerisk helhetsbild av ägor och boskap, insatser (arbete, gödsling, utsäde, foder), avkastning (skörden, djurprodukter, skogsprodukter) samt hemhushållens konsumtion. Blanketterna innehöll anvisningar om hur man skulle välja ut de objekt som beskrevs i de olika delavsnitten. Senaten hjälpte Böcker genom att samla in basuppgifterna via lokalförvaltningens tjänste­män, men beviljade inte några medel för hjälparbetskraft, vilket skulle ha påskyndat behandlingen av materialet. Böcker hade en stor familj, som han inte kunde försörja utan bisysslor. När Böcker avled 1841 var arbetet oavslutat. Trots det har forskarna under ett och ett halvt århundrade kunnat ösa belysande och internationellt sett värdefulla uppgifter ur Böckers samling, som förvaras i Riksarkivet.


 

Carl Christian Böcker genomförde ett stort livsverk, inte bara som statistiker utan även som folkbildare på det ekonomiska området, genom att författa ett flertal upplysande böcker för bönder och hantverkare. Sedan han avgått från befattningen som sekreterare för hushållningssällskapet skrev han fortsättningsvis artiklar för almanackorna och deltog från 1834 i redigeringen av Åbo Tidningar.


 

Georg Luther


 

Carl Christian Böcker, född 24.5. 1786 i Vasa, död 1.5. 1841 i Åbo. Föräldrar direktören för salpetersjuderierna i Österbotten Petter Elias Böcker och Anna Elisabet Castin. Gift 1831 med Anna ­Katarina Cajander.


 

PRODUKTION. Ehdotus yleiseksi rokotukseksi (1819); Neuvoja soiden ja rämeiden viljelykseen ottajille (1825); Lämpömittareiden lisätystä käytöstä taloudellisessa tarkoituksessa (1824); Neuvoja pellavan ruokkojille, kehrääjille ja kutojille (1822); Neuvoja karjan elättämisestä karjan ruan puutteessa (1825); Sanomia Maanviljelijöille (1827); Om skogars skötsel i Norden I (1829, nytryck 1930); Muutamia neuvoja talonpojille hallalta rasitetun pohjoisen Suomen maakunnissa (1833).


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. Statistikuppgifter, Riksarkivet; Finska hushållningssällskapets arkiv, Åbo Akademis bibliotek; L. Zilliacus, Finska hushållningssällskapets arkiv och skrifter som källa för forskningen om Carl Christian Böcker och hans statistiska uppgifter, Åbo Akademis biblioteks stencil­serie 14, 1984. G. Cygnaeus, K. Finska Hushållningssällskapet 1797−1897 (1897); G. Luther, Statistikens historia i Finland till 1970 (1993); W. R. Mead, Carl Christian Böcker. Suomen tilastotieteen unohdettu edustaja. Näkökulmia menneisyyteen. Eino Jutikkalan juhlakirja (1967); J. Marjanen, Carl Christian Böcker, Finska Hushållningssällskapet och det offentliga 1813–1833 (2005); F. J. Rabbe, Angående några förarbeten till en utförlig Statistik för Finland. Suomi (1852); G. A. Spåre, Biografiska anteckningar om kejserliga regerings-konseljens eller senatens för Finland ordförande och ledamöter samt embets- och tjänstemän under åren 1809−1877 (1878).


 

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5187-1416928957793

 

Upp