LINCOLN, Curt


(1918−2005)


Racerförare, affärsman


Curt Lincoln är en av de stora gestalterna inom finländsk motorsport. Han körde ungefär 400 tävlingar, av vilka han vann omkring hälften. De flesta framgångarna kom i Finland, men han vann segrar till och med i Afrika. Mer än för utländska framgångar eller talrika segrar har Lincoln gjort sig känd som den störste hjälten i Djurgårdsloppet.


 

Djurgårdsloppet i Helsingfors kördes första gången redan 1932, men dess storhetstid inföll på 1950-talet. Djurgårdsbanan var belägen alldeles intill Olympiastadion i centrum av Helsingfors, och Djurgårdsloppet ägde rum andra söndagen i maj. Det fanns flera bilklasser, likaså motorcykelklasser, men formelbilarna stod i centrum för intresset. Först tävlades det i midgetklassen och sedan i Formel Junior (FJ). I loppet i midgetklassen 1950 kom en viss Erik Lindqvist på andra plats, och snart skördade han lagrar på travbanorna runtom i landet; midgetklassen kördes nämligen på travbanor.


 

Erik Lindqvist avslöjade i maj 1951 att han egentligen var Curt Lincoln (Lindqvist var en mekaniker). Varför hade Lincoln till att börja med hållit sitt rätta namn hemligt? Han arbetade i faderns trävaruagentur, och fadern visade ingen entusiasm för ”pajaseri” med bilar. Dessutom hade Lincoln redan skapat sig ett namn i andra sporter. Han var tennisspelare på elitnivå i Finland och Sverige och hade också nått framgångar i motorbåtstävlingar. Under eget namn hade han varit tvungen att lyckas; under antaget namn kunde han försiktigt pröva sig fram. Dessutom hade Lincoln länge varit sängliggande på grund av en smärtsam ledgångsreumatism, och även efteråt var han i ett halvt års tid beroende av käppar när han skulle gå.


 

Curt Lincoln var född i Sverige och svensk medborgare, men familjen hade flyttat till Helsingfors 1926 och fått finskt medborgarskap efter vinterkriget. Han vann sin första seger i Djurgårdsloppet våren 1951, två år efter att ha börjat utöva motorsport som hobby. Framgångarna fortsatte fram till 1963, då en dödsolycka medförde att loppet lades ned. Lincolns saldo i loppet blev 14 segrar i olika klasser, och på andra banor runtom i världen vann han ca 200 segrar på 400 starter. Lincoln hade segrat också med större tävlingsfordon än de små formelbilarna. Han var en kämpe som var omtyckt av publiken. I starten misslyckades han ibland, men det gjorde att tävlingarna bara blev mer intressanta.


 

Det fanns ett stort behov av en fortsättning på traditionen med Djurgårds­loppet. Lincoln drev hårt på bygge, planering och finansiering av en racerbana i Käinby i Vanda, vilken en tid faktiskt ägdes av hans bolag. Han hade egentligen slutat tävla efter det sista Djurgårdsloppet men gjorde tillfällig comeback i en tävling för Formel 3-­bilar i Käinby 1967. Han vann klassen, fastän han då var nästan 50 år gammal. Lincoln var ju närmare 30 redan när han inledde sin karriär inom bilsporten. Efter karriären som tävlingsförare fortsatte han fram till slutet av 1970-talet att arbeta i trävaruagenturen som bar faderns namn. Efter pensioneringen bodde Lincoln i Schweiz, där han ägnade sig åt att spela golf och åka slalom.


 

Två av Lincolns tre barn är också kända personer. Lars är en framgångsrik tennisspelare. Ute i världen blev Lincoln känd genom dottern Nina, som var modell och mannekäng, och inte minst genom hennes man, den österrikiske Formel 1-föraren Jochen Rindt, som genom sin poängskörd blev världsmästare efter sin tragiska död på Monzabanan i Italien 1970.


 

Juha Kärkkäinen


 

Curt Richard Lincoln, född 8.10.1918 i Stockholm, död 28.8.2005 i Esbo. Föräldrar verkställande direktören Nino Gottfried Lincoln och Ruth Elisabeth Åberg. Gift med (1) Irina Alexandrovna Shaderin 1940, (2) Benita Catani 1972.


 

KÄLLOR OCH LITTERATUR. F. Geitel, J. Juurikkala & J. K. Talvitie, Kuolemankurvasta moukaripörssiin. Eläintarhanajojen autokilpailut 1932−1963 (1993); Huippu-urheilun maailma III (1979); Urheilumme kasvot V (1974).


 

BILDKÄLLA. Lincoln, Curt. Uusi Suomis bildarkiv.

 

Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 3. Republiken A–L (2011).
Första webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator för hänvisning:
URN:NBN:fi:sls-5447-1416928958053

 

Upp